Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På gamla dagar. Efterspel i en akt, af Johan Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
PÅ GAMLA DAGAR.
Jag brottas med mig sjelf till min förfäran,
Jag ville — ack —- min konstnärslåga släcka. —
edvard (pekar på Fanny).
Dess glöd en annans eld blott skulle väcka.
Gubben.
Af kärlek blott jag mina döttrar stängde
Från konstens altar. — Arma offerlamm!
Damoklessvärdet öfver dem re’n hängde,
Må de och ödet få sin vilja fram!
(Flickorna} Edvard och Gunnar omgifva den gamle jublande och
sin ek an de).
RollÉN (går till Canard).
Trumpetare! Fanfar till gubbens ära!
Blås ej ikull dem dock, — stå ej för nära!
(Canard blåser en fanfar).
Fanny. Alfhild. Gunnar. Edvard.
Ack, vi ska dig på våra armar bära.
Edvard.
Träd upp med Fanny, lik en ny Gaspard!
Fanny.
Vid scenen höfves stödet af en far.
Gubben.
Nej, der till stöd dig sjelf du bara har.
Ja blif martyr, fast kalla det pre stinna.
Men framför alt glöm ej att vara qvinna.
Jag kommer till dig från min gömda vrå
Och håller räfst med hjertat då och då.
Calle Wallin.
Hurra märsgastar! klart att manna rå
För pappa Wapensköld och för hans dotter!
(tre hurrarop.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
