Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårsång, af Gudmund Leonh. Silfverstolpe. (Hittils otryckt; meddelad af kammarh. Carl Silfverstolpe)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårsång.
(Hittils otryckt; meddelad af Kammarh. Carl Silfverstolpe.)
ed natt och köld och drifvor har vintern flytt
Och skapelsen drar andan och ler på nytt,
Uppståndelse och lif all naturen firar.
Och våren höjer fanan ännu en gång
Med värme, sol och grönska och fogelsång,
Och blomman mellan källsprång ur jorden spirar,
Och rosenkindad Flora i luftig dans
Sin första krans
Af skogens små sippor virar.
Ack menskan leds vid lifvet så småningom,
Och vårens korta fröjd går så fort den kom,
Och all vår rikedom skall bestå i minnen!
O bröder, snart skall sången ej tjusa mer,
Ej tärnans ljufva famntag skall elda er,
Ej mer i drufvans nektar behag I finnen!
Naturens stora skådespel står dock qvar
Och ännu har
Sin kraft öfver dufna sinnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>