Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Endast en berättelse om en häst, af C. G. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Endast en berättelse om en häst.
Cl ag var stadd på en resa i Ungarn. Solen kastade
^b sina sista strålar öfver den ödsliga Pusztan; dagen
^ hade varit varm och färden lång. Min glädje var
] derföre stor, då hästarne höllo framför den lilla
jern-vägsstationen, vid hvilken jag skulle invänta nattåget till
Pest. Jag ämnade naturligtvis begagna uppehållet på
den ensliga stationen till hvila. Men af hvilan blef
intet, ty knapt hade jag satt foten inom väntsalen,
förr än jag i en österrikisk infanterikapten, som låg på
en soffa och sof, igenkände en kär vän och kamrat
från den tid, då äfven jag bar »kejsarns röck.» Då
vi sist togo afsked från hvarandra, var han en lysande
husarlöjtnant, och det vittnade om, huru lifligt han lefde i
mitt minne, att jag genast igenkände honom i en
uniform, som på honom tog sig ut som en förklädnad.
Att väcka honom var ett ögonblicks verk. Men
huru måla hans förvåning, då han, ryckt ur sina
drömmar, midt i den ungerska ödemarken, långt ifrån
civilisationens stråkvägar, såg sig omfamnad af en gammal
stallbroder, hvilken han knappast trott sig få återse i
denna verlden! Flere gånger fick jag upprepa min fråga:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
