- Project Runeberg -  Fria ord : en samling uppsatser utgifven af Publicistklubben /
336

(1878) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fragment af en roman. Hittadt på gården till Hotell Fenix, af Anders R.....n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

ett fragment af en roman 336

lig sektern kommer sent — sade han med den väl
afvägda blandning af förtrolighet och vördnad, som en
verserad vaktmästare så väl förstår att iakttaga mot sina
förmän — ceremonien har börjat för en liten stund
sedan.»

»Så för fan!» kunde jag icke afhålla mig från att
utropa, spräckte i brådskan vid pådragningen den ena
handsken och trädde så tyst, mina knarrande stöflar tilläto
det, in i salen. Der var en samling af, som det
tycktes, borgerligt och äfven burget godt folk, hvaribland jag
dock icke kände en enda, utom den gamle komministern,
som förrättade vigseln. Brudgummen såg, bakifrån
taget, ut som en något suffisant herre med nedkammade
yfviga polisonger och ett börjande månsken, bruden var
en smärt blondin, som, ur samma synpunkt sedd, tog
sig ganska täck ut. Tärnorna föreföllo rätt söta,
rodnande och hvitklädda som de voro, men marskalkarnes
yttre tilltalade mig deremot mindre. För öfrigt funnos
här digra matronor, klädda i tjocka sidenklädningar, med
tunga halskedjor och massiva armband kring massiva
handlofvar, samt täta äldre herrar, af ganska
förtroende-ingifvande utseende allihop; men jag såg icke någon
uniform och ej häller en enda dekoration, så att jag
fann att jag kommit in i en helt annan societet, än den
både min grosshandlare och jag tillhörde. Så snart jag
upptäckt att jag gått miste, var min första tanke den
att strax aflägsna mig, men mitt knarrande inträde hade
redan tillskyndat mig en och annan sned blick från
matronornas led, och jag fann mig derför i att stanna qvar
såsom ett objudet vittne till ett par alldeles obekanta
personers äkta förening. Men så snart vigseln slutat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/friaord/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free