Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om geografiska namn och om deras rättskrifning, af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
om geografiska namn
Tryggare torde den förhoppningen vara, att den
europeiska diplomatien aldrig skall få att handlägga någon
politisk skiftes- och afvittringsförrättning i Nordamerika:
der kunde de många lika namnen komma att orsaka
outredligt trassel.
II.
Hvad nu särskildt oss svenskar angår, så sakna
vi ej skäl att klaga, när vi få se Göttenborg, hvilken
fula form i det praktfulla kartverket »Philips Imperial
Library Atlas, ed. by Will. Hughes» utmärkes såsom
hafvande företräde framför Gothenburg och Göteborg.
Våra grannar och fränder ega äfvenledes fog att
besvära sig öfver det fasliga Drontheim, öfver Elsinore
(eng.) m. m. Men för den orätt oss vederfares förstå
vi ock att taga en fruktansvärd hämnd, såsom våra
böcker och tidningar utvisa. Jag mins från skoltiden,
huru mina kamrater och jag fingo lära oss att säga:
Skin (Skien), Roschild (Roskild), Bukarest, Dåro (för
Duero och Duoro), Küpio (Kuopio), Hennegå
(Henne-gau — uttalet af den vallonska, fransktalande provinsens
tyska namn var sålunda till 2/3 tyskt, till 1/3 franskt).
Naüplia (Navplfa), Pimont (Piemonte), Trist (Trieste),
ja till och med Ukrän (för Ukraina) sade vi, men skrefvo
dock ej så, ty ännu hade ej professorn m. m. A.
Fryxell ända derhän — populariserat det slaviska namnet.
Så illa står det kanske numera ej till, åtminstone hvad
uttalet angår. Dock, om jag jämför en svensk skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
