Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om geografiska namn och om deras rättskrifning, af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
om geografiska namn
samt svensk författningssamling var myntverket, hvars
mer eller mindre klingande alster ännu in på detta
årtionde lemnat en fristad åt sagominnet af framlidne h.
m:t konung Nor.
Men om statskalendern gaf med sig i afseende på
Norges namn, svor den ej derför, hvad man kallar, de
rastlösa reformernas fana. Ännu år 1876 värjde den
det tyska w i svenska ortnamn (Warberg, Wisby, o. s. v.),
och ännu i dag omtalar den staden Cimbrishamn.
Statistiska byrån, i alla sina publikationer, och
generalstaben (jfr »Topografiska och statistiska uppgifter om
Kristianstads län», 1876, s. 2 23) ha deremot lagt af denna
mytologiska form och skrifva Simrishamn. Så gjorde
ock Andra kammaren i skrifvelse till k. 111:t den 28
april 1876, men k. m:t blef förskräckt öfver detta
försåt mot kimbrernas ära, och återstälde, i kungörelsen
den 5 maj samma år om vissa städers indelning i
valkretsar, den ursinniga namnformen Cimbrishamn.
Undersöker man vidare/ hur statskalendern går till väga
med utländska namn, så blir man alldeles förvirrad i
det fåfänga sökandet efter något slags grundsats. I
stället för Sjelland skrifver statskalendern, i likhet med
tyskarne, Seland. Den tål Ny&jøàing och
Fredriks-ha^n, men ej Kjöbenhavn. Med Hadersleben
uppkallar den en stad i dec nordliga, rent danska
Sönderjylland, men med den danska formen Slesvig en stad i
landets södra, tyska del. Den skrifver Als, icke Alsen,
men Apenrade, Sonderburg o. s. v. Med ett ord, den
har hvarken tagit språk- och nationalitets- eller de nu
gällande statsrättsliga förhållandena till ledstjerna;
prin-ciplösheten tvcks vara upphöjd till princip. Man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
