- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön /
57

(1910) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Yrvädret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svagaste sidor och stöter på ett motstånd, som det
oftast måste duka under för.

Då Adolf återvände från universitetet till sitt hem,
fann han där sin kusin Maria. Hon gjorde ett intryck på
hans hjärta, som skulle varit varaktigt, om hon själf ej
hade gjort allt att utplåna det. Adolf, som för första
gången insåg hvad kärlek är, var för blyg att yppa sin
låga. Kärleken till vishetens gudinna utträngdes för stunden
af kärleken till en jordisk mö, men den senare lidelsen
var icke mindre farlig för hans lugn än den förra. Hon
visade sig först i de där kända förebuden, då man
älskar att vandra ensam, helst i månsken, och ogärna går
förbi en ung björk med vacker och jämn bark utan att
rista den älskades dyrbara namn däri... då man rodnar
för hennes ögonkast och flyr från hennes grannskap endast
för att åter längta dit... då man ängsligt studerar
hvarje hennes åtbörd och utlägger hvarje hennes ord för
att ur dem framleta något, som kan väcka hoppet om
genkärlek... då man, för att lätta sitt hjärta, gör de
vildaste klättringar på skaldeparnassen och mäter djupet
af sin kärlek med alnslånga verser. Svenska språket var
på denna tid föga odladt, och det kräfdes en Stjernhjelm
för att behandla det ledigt; man finner däraf, hvilken
stor fördel nutidens förälskade ynglingar i detta hänseende
äga framför Adolf. Men denne var därför icke rådlös,
utan sjöng sin flamma på latinska och grekiska hexametrar,
som ej vimlade af flere fel, än att de kunde skaffat
honom akademisk utmärkelse i våra dagar. Det eviga
temat var hans olyckliga lott att, oförstådd af den älskade,
lida kärlekens bittra kval. Men han förstods bättre än
han anade. Maria ägde i denna väg en så fin förkänsla,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fribyt/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free