- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön /
139

(1910) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Inkvisitorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från dem, fast jag vet, att jag har den farligaste sak för
händer, långt farligare än den att predika bland hedningarne,
ty de kunna blott taga mitt eget blod, men de, som jag nu
med Gud förföljer, kunna äfven bringa fördärf öfver allt
hvad jag mest älskar på jorden.

Suenonius hade talat med ovanligt lugn, men Adolf
kände ej större fasa öfver hans ord än öfver den dystra
glöd, som brann i hans blick och vittnade, att ingenting,
hvarken förnuftskäl, böner eller hotelser, skulle kunna
rubba hans öfvertygelse och uppsåt.

– Anser ni er vara förvissad, att Ingrid på
Tallmossen är en af dessa farliga människor? frågade han
med en fruktan, som han ej förmådde kufva.

– Hon! utbrast Suenonius häftigt. – Hon är öfversta
prästinnan i ondskans tempel... hon är Leviatans
älsklingsbrud.

– Hvilka bevis har ni härför?

– Bevis? Ni Cartesianare! Gå i min ladugård,
och ni finner där ett af dessa bevis, som ni i allt, ja
äfven i det himmelska, med sådan ifver efterletar! Bevis!
Jo, ser ni, dylika har Herren gifvit mig i hand, slående
bevis, oemotsägliga bevis, bevis, som kunna gripas med
händerna, och icke sådana, som de ogudaktige metaphysici
utspinna ur sina förmörkade hjärnor!

Och Suenonius började en med fördömelser öfver
Cartesius och andra filosofer späckad berättelse om sin
nyss slutade inkvisitionsvandring och alla de upptäckter
han härunder gjort, samt glömde ej heller det järtecken,
att den ena af hans kor utan synbar sjukdom störtat,
medan han var borta att anställa förhör med Ingrid.

Den unge Skytte förvånades och skulle trott, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fribyt/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free