- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön /
163

(1910) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Två möten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tyckte jag nyss, att någon hviskade till mig: frukta
icke för din dotter! Hon är räddad... Stackars barn! Jag
trodde, att den Guds ängel, som nyss var här, hade fört
dig långt, långt bort från denna usla jord... jag trodde
dig vara i ett fridens Eden, dit intet ondt når. Barn,
barn! Hvarför följde du honom icke? Du hade då löst
mig ur en stor vånda...

– Moder, tala icke så! Jag öfvergifver dig aldrig.

– Du vet icke hvad du gör, Elin. Släpp mig! Ser
du icke, att jag är bunden vid randen af en hisklig
afgrund? Det har den svarte mannen gjort. När tiden
är inne, skall han störta mig ned. Se, mitt barn, jag
svettas blod af fasa, jag rycker i mina länkar, men de
brista icke! Skynda bort, innan han kommer! Han
skall annars nedstörta äfven dig. Af barmhärtighet, mitt
barn, ila härifrån!... Ha, han kommer, han kommer!

Ingrids röst uttryckte den djupaste ångest, hon sträckte
handen mot dörren, likasom om hon sett den fruktade gestalten
inträda, och hela hennes kropp skakade våldsamt.

Den beklagansvärda flickan, som icke visste, hvad
hon skulle tro, fäste, nästan vansinnig af skrämsel, sin
blick mot dörren. I samma ögonblick gjorde sig Ingrid
lös från hennes famntag och stötte henne häftigt ifrån sig.

– Hon är räddad; han såg henne icke, fortfor hon
något lugnare. – Väl, lös mig nu ur mina länkar, du
ryslige, du stenhårde! Störta mig ned i det gapande
svalget! Mitt hufvud svindlar redan... jag vill blunda;
då varder det lättare, då ser jag icke djupet... Fort,
fort!

– Gud, Gud! hjälp oss! Hvad skall jag göra! ropade
Elin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fribyt/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free