Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Lagman Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gärna åsåg Ingrids dotter Elin. Detta var kanske en
grundlös misstanke; men som jag fruktade, att häxan
med sina konster ville förleda Adolfs hjärta till något
ondt, gaf jag akt på hans uppförande ... och när detta
allt jämt närde min misstanke, skickade jag denna kväll
Johanna att utleta hvad han hade för händer. Det anstod
mig kanske icke att göra så, men ...
– Du har handlat både vist och värdigt en kär
frände. Men skynda dig, säg, hvad rönte Johanna?
– Hon vågade ej följa Adolf, då han nalkades Ingrids
stuga; men då träffade hon Petrus, ridknekten från
Sjövik, och han följde Adolfs spår till kojan ... Ack, farbror,
spara mig fortsättningen! Jag blygs inför edra ögon.
– Ha! utbrast lagman Skytte; – min sons historia
är då redan i främmande händer! Jag olycklige far!
– Förlåt honom, bäste farbroder! bad Maria och
fattade gubbens hand. – Den stackars Adolf är ju ett
oskyldigt offer för de bägge häxornas onda afgrundskonster!
Hvad rår han för att de förblindat hans ögon och
förledt hans hjärta!
– Och spejaren såg ju något, som häfver hvarje
tvifvel om häxans lyckade uppsåt att locka min sons
hjärta till hennes dotter? Det var ju så? Säg ut, mitt
barn! Blott detta sista svar!
Men Maria dolde sitt ansikte i händerna och svarade endast med tårar.
– Jag förstår ... Det är nog, sade lagmannen och
steg upp. – Äfven mitt hus skulle således hemsökas,
hastigare än jag väntat, af det härjande onda! Men jag
skall inom lagens och rättvisans råmärken taga fruktansvärd hämnd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
