Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Lagman Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Hollah! ropade länsmannen, – hvem är den vägfarande?
– Håll, gamle Rolf, skrek gårdsfogden, – hvart
ämnar du dig vid den här tiden? Stanna och tag en
resesup!
Rolf, ty det var han, stannade, ögnade gruppen,
mumlade något för sig själf och svarade:
– Jag har ett ärende bort åt Wadtofta, som jag i
kväll skall ha uträttadt ... Tack för bjudningen, gårdsfogde! En sup gör godt på vintervägar ...
– Och så ståtligt han åker sedan! sade gårdsfogden,
medan Rolf drack honom till ur flaskan. – Båda hästarne
i selen! Pass på, om icke gamle krutgubben är stadd i
giljareärenden!
– I hvilket ärende jag än är stadd, lär jag hvarken få någon gumma eller flicka med mig, svarade Rolf; – sådana tankar får jag nog slå ur hågen. Men nu är
det min tur att fråga hvad I hafven för händer. I synens
ämna er upp till stugan.
– Riktigt, svarade gårdsfogden, – vi skola knipa en trollpacka.
– Såå ... Lagen är med i spelet, kan jag tro, efter som herr länsmannen synes här. Nå, god lycka i ert
förehafvande! Hvad skall ni göra med människan? Det
är väl Ingrid, kan jag förstå, som ni ska’ fånga.
– Nej, sade länsmannen, – satans mors tur kommer icke förr än i morgon, då jag med mina fjärdingsmän skall göra ett notvarp öfver hela socknen efter hans
släktingar. Nu är det bara fråga om en liten lustfärd till
nådige lagmannen på Signildsborg med hennes dotter.
– Hm, jaså! Guds fred!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
