- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön /
203

(1910) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Lagman Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Lugna dig, häxa! skrek länsmannen, hvars ansikte
badade i svett. – Din unge är icke död; det är ingen
fara med henne. Låt mig bara slippa att streta med
dig, så skall jag genast med en skopa vatten väcka henne
till lif! Så, nu tror jag, att du blir beskedlig ... Nå, det
är det bästa du kan göra ... Ryck icke i repet, gårdsfogde!
Du gör henne bara rasande på nytt. Jag tror,
att hon vill falla omkull ... Sätt henne på stolen där!
Fan, hvad de kvinnfolken ha nycker!

Nu vände sig länsmannen till den sanslösa Elin.
Då han såg det bleka ansiktet med djupa blå ringar under
ögonen, fruktade han ett ögonblick, att flickan var död.
Men sedan han känt på hennes puls, tog han den andra
tågändan och sammanknöt hennes små händer, hvarefter
han förde den i det närmaste tomma brännvinsflaskan till
flickans näsa och skakade henne, till dess hon slutligen
uppslog ögonen och med glanslös blick stirrade omkring sig.

– Se så, sade länsmannen, – nu vill jag hoppas,
att det värsta är undangjordt. Nu kan du, gårdsfogde,
och Peter taga gumman under armarne och spatsera af.
Men jag förbjuder dig, gårdsfogde, att slå henne eller
rycka hårdt i repet, ty jag ser, att hennes armar blöda ...
äfven fångar stå under lagens hägn. Du, Nils, hjälper att
släpa på den här lilla trollpackan ... Så, gör dig nu icke
till, utan upp med dig (dessa ord voro till Elin)! Nej,
hon vill icke. Då få vi väl hjälpa henne på väg.

Elin upplyftes, och tåget satte sig i gång. Länsmannen, hvars rus under detta uppträde tämligen fördunstat,
förvånades öfver det mod han ådagalagt vid de fruktade
kvinnornas häktning, och började tro, att det icke vore så
farligt att handskas med häxor, som han förr inbillat sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fribyt/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free