- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön /
209

(1910) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Lagman Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

första intryck, som den späda, dödsbleka varelsen gjorde
på den gamle Skytte, var icke ogynnsamt, i trots af hans
afsky för henne och hennes mor.

– Att detta barn, som synes så menlöst och oskuldsfullt, dock är förtappadt för tid och evighet tänkte han; – man skulle knappt förmå sig tro det, då man ser henne.

Han gaf nu pastorn en vink. Denne bröt tystnaden
och höll till Elin ett tal, hvari han tillkännagaf, att ett
fruktansvärdt straff väntade henne och hennes mor för de
rysliga synder, hvartill de gjort sig skyldiga. Därefter
sänkte han sin stämma till ett något mildare uttryck, han
förklarade sig hoppas, att hon vid så unga år väl ännu
icke var så alldeles fördärfvad, att ej hennes själ genom
ånger och bättring kunde räddas åt Guds rike, om hon
också ej kunde förskonas från den jordiska rättvisans
straff, som oblidkeligt måste följa förbrytelsen i spåren.
Om hon vid detta tillfälle ville ådagalägga sin ånger genom
att sanningsenligt svara på de frågor, som till henne komme
att ställas genom den nådige lagmannens mun, så vore
visst, att denne, som framdeles skulle sitta till doms öfver
henne, läte sig däraf beveka att använda all den skonsamhet och mildhet, som lagen och hans samvete kunde tillstädja.

Sedan pastorn talat ut, tog lagman Skytte till ordet,
i det han förklarade, att en öppen och sanningsenlig bekännelse, nu afgifven, kunde sätta honom i tillfälle att
mildra en förestående dom.

– Är du därför villig, sporde han till slut, – att
sanningsenligt svara på mina frågor, hvilka jag till dig
ämnar framställa?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fribyt/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free