- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön /
234

(1910) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Händelserna utveckla sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förkunnade ingen världsomskapare vid din födelse, lika litet
som vid min.

– Nå, för tusan, hvad ämnar ni då göra med den
här sammansvärjningen, kapten?

– Hon förekommer mig lik en fräck komedi, och
som sådan vill jag behandla henne. Men låt oss tala om
annat, min vän! Har du ej något nytt i dag att mäla om
den aktningsvärde köpmannen Zacharias Jansen?

– Kalla honom Ruys, kapten, ty med köpmannen
är det snart slut, och den gamle flibustieren lefver upp
på nytt. Jo, allt går sin jämna gång. Jag har i dag i
hans sällskap besett den brigg han inköpt, en god
bidevindseglare, men aktern har det vanliga felet att vara för
hög och fånga vinden för starkt, då det blir fråga om
kryssning. Ingen föraktlig motståndare, kapten, om det en
gång kommer därhän, att vi få ett nappatag med honom.
Om nätterna är Ruys numera sällan hemma; Fredrik och
Blackwell, som då följa honom i hälarne, se honom på
sjömanskrogarne bland afskummet af det utländska byke,
som ligger här i vinterkvarter. Just en vacker
besättning åt en brigg, som hetes vara till för fredliga resor
mellan Stockholm och Amsterdam! Som kapten vet, har
jag aldrig kunnat riktigt lösa tungan på gamle Ruys.
Alldeles förneka sin förflutna lefnad kan han ej och bryr
sig ej heller därom, ty han tror, att jag har lika goda
skäl som han att tiga med det förflutna; men han
häntyder aldrig på sina framfarna öden utan att tillägga
några ord om ånger och bättring; ja ibland håller han
riktiga predikningar för mig och det i sådan ton, att jag
nästan tror, att han menar halft uppriktigt. Det ser ut,
som om han vill åt ett håll och drages åt ett annat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fribyt/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free