Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Händelserna utveckla sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utkommen i den fria naturen, inandades vårfläktarnas svalka
och betraktade den lugna nejd, som utbredde sig för
hennes blickar. Insjöns spegel och de vågformigt stigande
och sjunkande markerna, hvilkas gulgröna färgskiftning här
och där afbröts af mörka björk- och al-dungar, öfvergötos
af aftonsolens rosensken, och däröfver spände sig en hög
blå himmel, strödd med orörliga småskyar, hvilkas
silfverfärg mer och mer öfvergick i en blek purpur, allt efter
som solen sjönk mot synranden.
Vid denna syn rörde sig i Agnes’ bröst en längtan
efter frihet, en trånad efter ett obekant lyckligt fjärran.
Hon hade länge rönt en sådan längtan, men målet hade
varit himmelen; i detta ögonblick fann hon, att äfven
jorden var skön, och anade, att äfven den kunde bereda
henne fröjder.
Ankomna till kyrkogården, uppsökte Agnes och Vanloo
Hedvigs graf, och sedan de under tystnad dröjt där en
stund, satte de sig på en grafkulle i dess grannskap, och
Agnes anförtrodde sin barndomsvän, hvad som om
morgonen tilldragit sig mellan henne och Drake.
Vanloos panna rodnade af harm och vrede, medan
Agnes skänkte honom detta förtroende. Men på samma
gång var denna vändning af saken honom välkommen.
Genom att skilja sig från Agnes afhände sig Drake, utan
att veta det, sitt sista värn, och Agnes kunde aflägsnas
så långt från skådeplatsen för hans fall och förnedring,
att ryktet därom ej behöfde nå henne oberedd och hon
undveke att dela den skymf, som måste drabba hans namn.
Vanloo fruktade äfven, att Agnes, genom ett fortsatt
motstånd mot sin makes fordran, skulle löpa fara till lifvet,
ty han kände, att Drake var en man, som ej skydde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
