Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Ett misslyckadt statsstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som de af Vanloo efterlysta, betviflade han icke, ej heller
att denne mäktige man måste hysa ett närmare deltagande
för dessa personer, eftersom han beslutit sig för en sådan
åtgärd till deras återfinnande: men skulle Vanloos
inflytande vara tillräckligt starkt för att i sista stunden hämma
lagens redan lyfta svärd? Vore det icke möjligt, att
Vanloo, delande sin tids fördomar, skulle lämna de
olyckliga åt sitt öde, sedan han lärt känna de grufliga brott,
för hvilka de voro dömda? Erik kände ej arten af det
deltagande Vanloo hyste för de olyckliga kvinnorna: det
vore möjligtvis icke starkare, än att det af en dylik
upptäckt kunde kväfvas. Det vore således oklokt, ja grymt,
att med en oviss utsikt om räddning tända ett nytt
jordiskt hopp i hjärtan, som redan med våldsamt tillkämpad
undergifvenhet under Guds outransakliga beslut invigt sig
åt döden.
Dessa tankar sysselsatte Erik, under det han närmade
sig slottet. Hans gång, förut vingad af glädje, hade
saktats, hans bröst, som nyss vidgats af ett lyckliggörande
hopp, sammanpressades af pinsamma tvifvel.
Han hade gått öfver Norrbro, och den väldiga ringmur,
af hvilken det kungliga palatset var omgifvet, reste
sig nu framför honom i den nästan ogenomskådliga dimman.
I detta ögonblick hejdades hans steg af en folkhop,
som, tätt sluten, stod vid pass tjugo steg från det norra
porthvalfvet. Töcknet och mörkret voro så
ogenomträngliga och hopen så tyst, att Erik ej märkte den, förr än
han såg sig omgifven af skäggige, vildtblickande, med
pikar, sablar och pistoler väpnade karlar, hvilkas stumma
tystnad icke mindre förvånade honom än deras utseende.
Ur dimman uppdöko nya skepnader, som tycktes stiga upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
