- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön /
462

(1910) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. På hafvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men i nästa ögonblick steg han åter upp och tillade
i förändrad ton:

– För fan, jag tror, att jag har varit svag ...
varit löjlig ... jag har också druckit mycket, och ni får
skrifva den här utgjutelsen på vinets räkning. Jag är
annars en glad själ. Skål, Skytte!

Andre löjtnanten lämnade nu kajutan, för att göra
ett slag öfver däck och se till det vakthafvande
manskapet. Skytte följde honom. Han frågade efter Ruys. Ingen
hade sett denne. Man letade öfver allt och fann slutligen
hans kavaj liggande under ett af akterfönstren i kaptenens
kajuta. Den gamle flibustieren hade genom detta fönster
släppt sig ut i sjön, simmat till det ställe, där skonerten
var sänkt, och där gått till botten.

Förste löjtnantens försvinnande gjorde djupt intryck
på besättningen. Hon ansåg det för ett olyckligt förebud,
och hvarje man kände sig hemfallen åt en nedslagen
sinnesstämning, åt dystra aningar, som genom ömsesidiga
meddelanden ytterligare stärktes. Skytte och Ligelius, som
påminde sig Ruys’ besynnerliga uppförande och förvirrade
sinnestillstånd, kände sig nästan förvissade om hans öde.
Ligelius befallde emellertid att utsätta skeppsbåtarne och
undersöka det närmaste grannskapet kring fartyget. En
af dessa båtar återvände snart och medförde ett lik, som
man hittat mellan de granitblock, hvilka, lossnade från de
vittrande strandklipporna, bildat en förmur för dessa mot
böljornas anfall.

Natten var mörk och regnet hade nu länge fallit i
strida strömmar. Man tände skeppslanternorna och
samlade sig kring liket. Det var ohyggliga lämningar af en
kropp, som länge måst hafva legat i vattnet. Dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fribyt/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free