Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Hyllning till Universum"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjäll och stenar,
tuvor, grenar,
hav, kometer, planet, som skenar,
dån och viskning i Universum,
jag besjunger för glädjens skull.
Bäst på Jorden jag mig ses sköta
fin och städad och ambitiös,
stora världar varandra möta,
kretsa tysta – och sammanstöta:
röda flingor i mörkret strös!
Floder spruta,
eldar tjuta.
Å, nog borde jag tårar gjuta!
Men för mycket jag har att sköta,
där jag sysslar så ambitiös.
I det stora är jag väl ringa;
lyser, myser i fröjd ändå
bland kometer, som sönderspringa,
ibland haven de blå, som svinga
böljor in över sten och strå!
Milda blickar
Frida skickar,
och den blommande apel nickar!
I det stora är jag väl ringa,
lyser, myser i fröjd ändå!
Vårens strömmar i Universum
frusa, bada kring sten och grund!
Vårens drömmar i Universum
spira, skira, o, Universum,
tjusa glada i denna stund.
Ögat blänker
när jag tänker
på all fröjd, du mitt sinne skänker,
o, mitt präktiga Universum,
där jag drömmer i Jordens lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
