Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notchefen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom notchef jag ofta betraktar
de arken vita med prickarna på.
Sakta dem slätar och noga dem aktar
för skrynklor och veck, att de hålla må.
Sånger så sköna
om ängarna gröna
med blommor på : :
Sånger, som rasa,
om forsar som fräsa
så vilt och slå : :
Om himlar blå,
om kvällar, som fulla av månsken stå.
Skatter, o, Frida, dem troget jag vaktar
för skrynklor och veck, att de hålla må.
Noter klänga på uppspända ränder,
likt fåglar i telegraftrådens band.
dunkla latinet en varning oss sänder,
och dämpar, när sången står värst i brand.
Bågar sig välva
och streckar ses skälva
och darra så : :
Pilarna fara
så vassa och snara
bland plumpar små : :
Och plötsligt stå
bokstäverna "F. F." när storm skall rå.
Vådeld det klenaste tecken ju tänder,
en prick kan visst åskan att bullra få.
Satt jag tyst i lokalen, den stilla,
där notställn stretar, så mager och arm,
fåglar vid bläddrandet började drilla
och Sommarens dag såg jag ljus och varm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
