Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelserna om en hämnande Nemesis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stobé, om han woro Öfwerst Stobé; det näka gossarne positivt.
Då blifwer saken öpnad. Af sammangaddade blifwer Gyllenrot
halshugen, andre 2 piskade och bränmärkne.
Gyldensten römmer, far först till Hamburg, låckar en jude till
sig, den han stryper och spolierar, römmer till Saxen. Friar till
en adels fröken, får korgen. Säger sedan henne wara sin dotter;
bröt sig in om natten, mördar bägge [1], rymmer, fasttages, will
intet dö, bindes på en stohl, halshugges, steglas. Det sades allmänt,
att fröken blifwit af honom aflad, då han förr war med arméen i
Saxen, under det fruen war gift med en annor. (72)
Appelbom, Leuteuant wid Wredesparres regemente, talar 1757
emot rådande partiet. Blifwer dömd af ständernes då satte commission.
Wredesparre, öfwersten, går under ransakningen up i commissionen,
säger alla sine officerare wara wälsinnade för partiet, utom enda
Appelbom, begiär därföre att slippa honom. Appelbom dömmes till
landsflycht på 10 åhr, fager tienst hos Hannoveranerne, blifwer
Major och commenderar i en action. Wredesparres enda, unga,
wakre son reser ut, tager tienst i franska arméen under kriget. I
den flock Wredesparres son war, råkar emot Hannoveranerne och
blifwer slagen och ibland dem skuten, där Appelbom commenderar
contra och winner, utan att han wiste Wredesparre wara där ibland. (96)
Öfwerst Pecklin, en qwick, insinuant, drifwande herre i
högsta grad. Hade mäst att säga wid riksdagarne och giorde sitt eget
artie, att det praepondererade, hwart han slog sig, till hattar äller mössor.
— Dömde 1756 wid riksdagen, att då warande Drottning skulle
inspärras på Gripsholm, fast det afslogs. Han yrkade hufwudsakeligen
å Brahens och Horns blod. 1772, då den wise Kong Gustav. III ändrade
regeringsformen under riksdagen, rymde han neder till Småland, blef
tagen och satt på Gripsholms slot, dit han dömt Konungens moder,
men sendt om serto får nåd. (110)
Renhorn, Borgmästare i Arboga, en arger karl. Förordnas
af Ständerne till Actor mot de sammansvurne 1756, yrkar med
mycken stränghet »lif, ära, gods». Får 6000 plåtar af Ständerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
