Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelserna om en hämnande Nemesis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gr. på alt sätt, men kommer aldrig åt. Grefwen ropar: jag ser
Guds hämd på detta stället, och drunknar. (162)
Tysk hade ihählslagit en ung man för 40 åhr, blefwit befriad
med ed. Blef hemsökt af många plågor. Framhärdad sade ofta:
jag wet, att hundarne skola slecka mitt blod, där jag skolat
ihähislagit karlen. 70-årig möta honom 2 ryttare, hwilkens ena häst
kastade gubben under sig, att han upgaf andan, just på samma
ställe, där han skolat ihählslagait karlen. — Altona Mercurius 1764
n. 159. (8)
Jönkiöpings dräng. — Bonde wid Jönkiöping basar sin dräng;
drängen swär, att han en annor gång skall betala honom. Bonden
har en knif på en hyll, som ingen annor fick tällia med äller
taga, mer än han allena. Äfter 2 åhr har bonden slåter öhl.
Förra bondrängen går dit kl. 12, råkar hustrun hemma, säger sig
gått dit att få ett glas godt dricka, äfter de hade slåter öhl.
Hustrun går i kiällaren äfter dricka åt drängen. Drängen tager
bondens knif och går äfter; mördar hustrun älendigt i kiällaren; går
bort. Bonden wäntar sin hustrus kallelse till middag alt till kl.
in emot 3. Blifwer ond, säger sig skola gå hem att lära sin
hustru hafwa maten i tida färdig, att de ej arbeta sig till döds.
Hemkommen söker sin hustru fåfängt, går i kiällaren, emädan luckan
stod öpen, finner hustrun liggande, uplyfter henne, blodar sig,
stannar i exstace. Giästerne gå straxt äfter, finna bonden i
kiällaren mållös, försagd, blodig, hustrun warm, hans heliga knif där
jemte blodig. Han gripes, näkar, men så många sannolika skiähl,
dömmes, halshugges. Äfter några åhr råkar bonddrängen i handel
med en annor, slår honom i hufnvudet med en stake, att han dör,
dömmes till döden och bekiänner, att han mördat hustrun.
Assessorerne i hofrätten, som dömt, mista sin lön på ½ åhr. (174)
Tavast-bo. Bonde i Tawastehus bor långt bort mot gränsen,
brukade mörda wille främlingar, som reste. En främmande bonde
reser att kiöpa säd, lånar hus; bondens son skall ligga med honom
i cammar och säng samt änteligen wid wäggen (att ej främlingen
måtte stänga dörren, utan sonen då den oförmärkt öpna). Faller
främlingen i sinnet, sedan sonen somnat, att gå och se till sin
häst; då han igien kommer, har wärdens son i sömnen rullat till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
