Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Intet pedagogiskt övermod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
småleende ser ner. Vad skulle ni säga, om
farfar ålade er att hålla inne med edra
omogna idéer? Allas våra idéer äro
omogna, en vishet efter vår ålder, som
alltid avlöses av en mognare ålders
vishet. »Jag kommer ihåg», sade en gång
en far åt mig, »varje gång jag hör mina
barn debitera dårskaper, att även vi i
vår ungdom bjödo ut vår vishet. Då
tänker jag alltid: lyckligt, att de
utveckla sig naturenligt.» Och åter en
annan far gav ett förståndigt svar, då
hans gosse med full övertygelse sade:
»Men far, jag tycker inte alls som
du!» — »Det var väl», svarade fadern,
»för jag skulle vara riktigt ledsen, om
du vid dina femton år vore lika klok
som jag vid mina fyrtio.»
Låt varje ålder njuta sin ålders
misstag, ditt barn sina, du dina. Har ni aldrig
märkt vid förlovningar, att det nästan
alltid uppstår ett spänt förhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
