- Project Runeberg -  En Fri-Murares Lefwernes Beskrifning /
119

(1754) [MARC] [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’A A ) 1 1 9 (
de§ trodde han sin Frus dygd wara sä beständig, at han ej
kunde finna nägot anstötligt uti mina tanckar: D et förtroende
han haft til mit goda sinnelag, hade ännu mera styrkt honom
uti sin föresats, om han ej önffat se huru länge jag ffulle kun-
na lefwa ffild ifrän hans hus; men änteligen hade han sielf
kiändt nog oro öfwer min bortowarelse: Uti hans tilständ wo-
re en sädan wän som jag, honom äfwen sä kiär som Häf-Rä-
dinnan. Änteligen gas han mig sin hand med den llfl.gasts
ömhet; min hiärtans H erre, sade han, jag bedyrar heligt, at,
i anseende til det förtroende jag har til Ert ärbara sinne och
min Gummas dygd , fördömmer jag aldeles intet Ert tycke for
hänne. Hon är täck och behagelig i högsta grad, I bedrar
Er intet däruti. T ro säkert en M ans intygande. Äljka hän-
ne dä och twinga intet Ert hiärta. Men lät mig äfwen fä
en liten del uti denna ömheten; och laga sä , under det I sma-
kar et fritt nöje uti min Frus dageliga sällskap, at Era besök
och Ert umgänge ocksä mä blifwa en hugnad för mig den
korta tid, döden ännu lämnar mig rädrum, at wara ihop med Er.
Rog inbillar jag mig, pratade han widare, at hon wet
utaf Ert siuka hiärta, ty I har ej en gäng kunnat dölja Er
för mina ögon, fölgakteligen mindre for hannes . Men jag
har intet märkt, hwad hon tycker därom. Huru är det? tala
utan vmfwep. T il denna stund hade jag hordt honom med en
förundran, som giordt mig hel stum; men upwäkt af denna
frägan, rog jag en af hans händer och trykte emellan mina
fingrar ack! sade jag, har jag nägonsin giordt annat än wördat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frimurare/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free