- Project Runeberg -  En Fri-Murares Lefwernes Beskrifning /
275

(1754) [MARC] [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E ) 275 ( - E
Jag war redan uti Hertigdömet Kräin, och hade allenast
M a mil fram til Triest, när min wagn blef anhällen af en
Officerare, fom war fölgd af tje Dragoner. Jag tog dem
i begynnelsen för et band röfware och wille förswara mig;
m
en Officeraren wiste mig et sä wördnadswärdt namn, at
jag gaf mig straxt godwilligt. Ofwertygad, at man miHbru,
kade en stor Monarques hand, och, at man bröt i anseende
til mig den Allmänna Folk-rätten, twiflave jag ej, at icke det
M e wara lätt för mig, at wifa bäde min oskuld och deras
obilliga förfarande, och lät fördenffull föra mig hwart de be-
hagade; jag utbad mig allenast frihet, ak fä skrifwa nägra
Lref: men jag blef intet litet bestört, när Officeraren sade, at
det war uttryckeligen fvrbudit, at läta mig skrifwa en enda
bokstaf. Dä kunde jag tydligt finna, at man ansäg mig som
en Stats-fänge, hwilken redan war ofwertygad om sitt brott,
fastän jag ej en gäng blifwit hörd.
Först blef jag förd til Gräh, och dariftän til Jnspruck,
och kastad uti et häl med järn pä händer och fotter, utan at min
Kammartienare, som fölgt med mig ända hit, feck tala med
mig ringaste ord, eller giöra mig den minsta tienst. Den
stackars männissian war sielf sä godt som uti Arrest i et elen-
digt wärdshus. Man lät honom gä fri ute i staden; men
stadö-portarna woro honom förbudne. Alt sädant utwiste et
öfwerlagt beflut, at giöra mig olycklig; och det-war intet gär-
na troligt, at jag stulle länge kunna lefwauti et sä härdt fängelse,
som knapt war drägligt för den grofwaste mWerirings man:
N n 2 ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frimurare/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free