- Project Runeberg -  En Fri-Murares Lefwernes Beskrifning /
292

(1754) [MARC] [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-H M ’ ) 2 9 2 ( >
tik Klostttt där hon w ar, och begärte tala med Mademoistlle
Lizon, utan at gifwa sig tilkiänna. Ja g sug snart M in Fru
komma hem med hänne. Flera ar woro redan förbi, sedan
jag sedt denna Far- och M or-lösa Flickan. Ja g blef storögd,
at se hänne sä wacker: med fä ord, jag har kiändt fä perso-
ner, som e fte r Skiönhets-reglorna warit sä tacka. Utom
detz dansade hon fullkomligen w äl, samt söng och spelte behag-
ligt pä Clavecin. Ja g tänkte ifrän första stund, a t, om
hännes sinnes egenffaper swarade emot hännes krvppS förmä-
ner och listiga w ett, sä wore hon et fullkomligt Fruntimmer.»
D den utwisar om desta ting woro lika. Ätminstone sug det
sä ut. H on satte sig snart i sä stor gunst hos min F ru , at
hon ej kunde w ara en enda minut utom hännes sällskap. Jag
säg denna vma wänssapen med nöje; och jag bidrog sä myc-
ket mig mögeligt wur til dest befästande. J a g betraktade Li-
zons dygd och förtienst som mina händers werk. Ja g fägna-
de mig vfwer Len omkostnad jag giordt , at läta fostra op et
barn, hwilket naturen frikostigt prydt med sina dyraste ffianc-
ker; och jag tackade G ud, at jag fädt tilsalle, at frälsa utur
elende en ungdom, som w ar sä gynnad af Skaparen. Det
är wäl sant, at hon ibland sina mänga täcka egenffaper äf-
men hade nägrä smä fel; men de woro sä klena, at de ej
borde ses. T il exempel;- hon tyckte-om, at man sant hänne
wara wacker och behaglig; men hon ffylde alt sädant med en
konstig blygsamhet, och, om hon nägon gäng rögde sig, wiste
hon straxt, at förbättra sitt fel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frimurare/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free