Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E ) 486 ( ’VA
Leras omtalre hemligheker ej ffulle blifwa rögde. Ja g stanna-
de fördenffull i der bestut, at med tälamod afbida mitt öde,
vch wäuta kil detz nägvn dagen därefter kvm ried til Orion.
Emedlertid wille jag til tids-fördrif tala med denna min Fän-
gelse-Kamerat. Herr O rion, ffola wid sä oförmodeligen rä-
kaö här, sade jag. Aldrig et ord swarade han. Ja g geck
dä närmare at den sidan jag hörde honom w ara, och sade an-
dra gängen; god afton Herr O rion, kiänner I intet igen min
röst. D en arma Orion försträcktes , strek, sprang emot wäg–
garna, läste wäl Femtjo Pater Noster vch Ave M aria, och
tog mig för et spöke, som bodde i denna underjordiska Kulan.
O m man i waggan flapp at höra
S ä mycket utnött amm e-prat;
O m man ej wor’ sä rädd och flat,
At minsta buller feck förstöra
All Tancke-kraft, stull man fä se
M äng’ Träll och spöken snart försivmna:
W i stull wär frucktan öfwerwrnna,
Och ät alt sträck och wantro le.
..
Men nu förorsakar ibland den minsta knäpp uti et ensamt
rum en. sädan hwätfuing och försträckelse uti en männiffias
blod, at man knapt kan besinna sig. W i weta, at wi intet
ha nägon ting at wara rädda före, och ändä darra wi: en
päfölgd af wär förwända upfostran! ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
