Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så högsint fromme herden tänkte.
Men ej sitt svärd han modfälld sänkte,
då ädel kamp å färde var
till sanningens och trons försvar.
Han ljusets renhet höll i värde
men för dess brytning rum begärde.
Så kom det sig, att Wieselgren
helt oförskylldt af mer än en
vardt ansedd som en nyckfull stjärna
på kyrkans himmel, den ej gärna
förmådde ge ett stadigt ljus.
Än talte han i Herrens hus,
än på säreget valda ställen.
Ja, under själfva himlapellen
emellanåt ifrån ett bord,
ställdt vid ett träd, han lät sitt ord
bli hördt af skaror, som från staden
begifvit sig på promenaden
en söndagseftermiddagsstund.
Man stannade och slöt en rund
omkring den väl bekante prästen
samt hörde stilla på för resten,
tills hopen spred sig efter hand;
af gyckel märktes knappt ett grand.
Hvad vinsten också blef, han miste
af vördnad intet, ty man visste,
att oförtröttadt kärleksnit
hans steg bevingat äfven dit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
