Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likt vådeld uti solbränd skog
och blott förtär, får aldrig nog.
Med lek och glam han snärjde sig
och sargad vardt på törnestig.
Han drack sig sval, han drack sig varm,
men kraft blef stulen ur hans arm.
Han drack sig glad, han drack sig röd,
men i hans hem var brist på bröd,
var brist på frid och annat mer,
ty allting sväljde flaskan ner.
Då kom ett sansadt ögonblick,
en dag för Sven ett ljus uppgick.
“Hur är det med mig?“ sade han.
“Bör jag, en ung, förnuftig man,
så låta göra mig till träl?
Har månne flaskan gjort mig väl?
Är hon min trägna dyrkan värd?
Hvem har fört ofrid till min härd?
Hvem har gjort börsen läck och tom,
när “full“ jag själf har tumlat om?
Jo, det har hon, den slynan, gjort;
sin lön hon tage!“ — Hammar’n fort
han lyfte upp och talte så:
“Jag allt för länge litat på,
att du en god väninna var,
men nu jag till min ledsnad har
fått se, att du bedragit mig
och ledt mig på fördärfvets stig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
