Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Frithjof den Djerfves Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu har jag seglet
Lyftat å sanden;
Ej mot hafs-möar 19),
Lätt är att strida.
*
KAP. VII.
Frithjof träffar Angantyr.
Angantyr [1] var i Efia, då Frithjof och hans män
kommo der i land. Det var hans sed då han drack,
att en man skulle sitta utmed fönstret af
drickesstugan, och se ut emot vinden och hålla vakt. Han
skulle dricka ur djurs horn, och när ett var tömdt,
fyldes ett annat. Han hette Halvard som höll vakt,
då Frithjof kom i land. Halvard såg Frithjofs och
hans stallbröders färd, och qvad:
Män ser jag ösa,
I starkt oväder,
Sex på Ellida;
Men sju vid årorna.
Den der stridsraske
Liknar vid stammen,
Frithjof den djerfve,
Som årorna förer.
Och då han druckit ut hornet, kastar han det
in genom fönsterskifvan [2], och sade till qvinnan som
skänkte i dryckerna:
[1] Angantyr hade varit jarl i Göthaland och Thorsten Wikingssons
fosterbroder, och blef, af konung Bele, satt till jarl öfver Orknej öarne.
[2] Den var troligen af fiskblåsor, hvilka ännu begagnas på Island,
i stället för glasrutor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:21:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/frithjof/0046.html
