- Project Runeberg -  Barnen ifrån Frostmofjället /
136

(1907) [MARC] Author: Laura Fitinghoff With: Vicken von Post - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 23. Undanjagade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Allt de där låg du och hörde på?» hviskade Maglena
med ögon vidgade af förskräckelse.

Hon stod och höll ner en kvist med svällande videknopp
åt Gullspira.

»Jag kunde ju int röra mej från stället. Finndrängen
där stod och glodde liksom misstänksamt rätt in i
rishögen där jag låg. Jag tordes int andas en gång, för
jag trodde de han hade varsnat mej, när jag kröp ner
där.»

»Gosse, att du int dödde åf rädsla!»

»Int kan en dö tå sånt», tyckte Månke. Han satt kvar
på kälken med uppdragna ben, så slut att han knappt
orkade följa med Antes utläggning af de faror de undgått.

»Då int jag dödde, då katta kom på isen med eldslåger i
ögona, och rompa (svansen), som stod som rök
på na, så jag trodde de var skrymt (spöke), så dö nog
ingen annan häller.»

Efter denna försäkran sjönk Månke åter tillbaka i sitt
slöhetstillstånd.

»Ja, nog var jag rädd», medgaf Ante. »De for igenom
mej huru det skulle gå er och Gullspira, och hvad de
skulle bli åf mej om dom, som stod där och grina så
ledt, hade varsnat mej.»

»’Långt bort kan dom int vara’, sa finnen och tog
några steg emot rishögen, där jag låg. ’Dom kan ligga
gömd här å, för jag tyckte nyss att det liksom rörde sej
bakom rishögen där’.»

»Han tog opp en sten och kasta i högen, så den så
när tagi i hufve på mej.»

»Och du gaf dej int till att skrike eller rörde dej?»
Maglenas röst var tjock af förskräckelse.

»Nej, för då hade de ju vari slut me bå er och mej
och Gullspira. Men finndrängen klef fram än en par
steg.»

»Gosse, jag står int ut te höra dej.»

»Men då, kan du förstå, så kom en helande hop
smålämlar farande utefter backen, svart och gult å dom, som
en lång trasmatta, som flög framför fötterna på’n. Han
trampa för att få död på nån af dom, och hoppa högt i
vädre, så sint vardt han, och så vände han ögonen från
mej.»

»Så märkligt. Dom kom som utskicka. Vi ha int sett
nå fjällämlar än, me’n vi vari här i skogen»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:43:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frostmo/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free