- Project Runeberg -  Barnen ifrån Frostmofjället /
138

(1907) [MARC] Author: Laura Fitinghoff With: Vicken von Post - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 23. Undanjagade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Å där låg han ensammen, ingen te ty sej till», sade
Maglena med ömmaste medlidande i rösten.

»Jo, han fick den han kunde ty sej till, för si du han
dödde igår kvälls, farfar.»

»Då ha han de lika bra som mor», sade Maglena
lättad.

»Men Grels, han vill ha igen klockan och matmor vill
ha fällen.»

»Och finndrängen vill piska opp dej, och ha i Månke
och mej brännvin», fortsatte Maglena, som rysande såg
uppåt nipsluttningen. »Men vi måtte skynda oss härifrån.»

»Dom skulle int ta till å jaga efter oss förrän på
eftermiddan, när dom vari hemma me ve’n. Men då skulle
Grels och de andra barna vara me. Och Knifven skulle
dom ha te spåra opp oss me.»

»Gosse, vi mått ge oss öfver ån på rappe. Hunn deras
tappa spåre när vi gå öfver uppstoppe (vattenbältet) och
dra åt oss brädlapparna, som ligg öfver där.»

De ordnade brådskande på kälken. Maglena stannade
plötsligt i arbetet med att snöra igen kunten.

Hon grep Ante om armen.

»Gosse! Hör du! Nu är dom efter oss ändå, bå finndrängen
och barna och Knifven. – Hör du, dom är snart
här! Utför nipan här kom dom – nu är dom bakom
klippsten här bredvid –.»

Ante stod stel som en bild. Han hörde tydligt han
som Maglena ilsket hundgläfs, som hastigt närmade sig
genom småskogen, hvilken gick nerom nipan. Bortom en
brant stenvägg, som sköt ut midt i nipan hördes eggande
rop af karl- och pojkröster.

Nu prasslade och bräcktes grenar alldeles invid dem.
Maglena, och Månke, hvilken just masat sig opp, kastade
sig storskrikande framstupa öfver kälken.

Ante höll Gullspira vid ena hornet bakom sig.

Han stod stilla med bister tungsint uppsyn.

Barnen – Gullspira – Åter for det igenom honom att
han själf fört dem till det elände, de farligheter, som de
nu hade öfver sig.

-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:43:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frostmo/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free