- Project Runeberg -  Barnen ifrån Frostmofjället /
146

(1907) [MARC] Author: Laura Fitinghoff With: Vicken von Post - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 25. Åter på egen hand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TJUGUFEMTE KAPITLET.


ÅTER PÅ EGEN HAND.

Båda dagar och veckor hade gått sedan den förmiddag
tidigt på våren då Frostmofjällsbarnen skildes
från deras gamla vänner Mattis Klipp-lapparna.

Både Ante, Maglena och Månke hade innan dess fått
vara med om att kasta lasso, mjölka, packa ner tält
samt husgeråd och mat, i rader af akkjor, som stodo
och väntade.

Ante han hade fått sig en renskjuts, som var rolig men
höll på att bli farlig. Han fick nämligen tillåtelse att sätta
sig opp i en akkja. En, ändå för from ansedd renoxe
spändes i linan. Mattis själf lämnade tömmen af renskinn
i Antes hand. Och nu blef han undervisad om
huru han skulle sköta körrenen och använda tömmen,
med kast till höger eller vänster om renens horn allteftersom
man ville fram i nämnda riktningar där bästa snön
fanns. Han blef äfven lärd huru han skulle gå tillväga
om renen, mot förmodan, skulle bli bångstyrig.

Så Ante han hade flugit iväg på skarsnön in mellan
höga furustammar, hvilka lyste guldvioletta emot
morgonsolen, som just trängde in genom skogen.

»Hoj hej.» – Lustigt! Grannare fart höll väl inte
örnen, som for så högt upp öfver skogarna.

Ante blef så lätt i hågen. Han tyckte att han flög
som örnen, att han gled genom skogen pilsnabbt, som
laxen genom klara vatten, att han som tämmingen
(unghäst) for milsträckor fram. Renen visste att
bana sig väg mellan stammarna där aldrig väg funnits.

Men så ville den, ute på en svedja, göra vändning
tillbaka, hvilket tilltag Ante på det bestämdaste motsatte sig
med ryck i tömmen och manande rop.

»Ho ho du, iväg bara.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:43:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frostmo/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free