Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 28. Månke och Gullspira
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men är du tokig gosse», skrek hon till sist, när Ante
steg opp och gaf handslag på köpet. »Pengarna skulle
få stå inne hos sågställaren tills Ante kräfde ut dem.»
»Är du rent från vettet, stinta», hväste han hotande
tillbaka.
»Nu kan du likaväl ta å sälja bort mej å», tjöt Maglena
kväfdt och så pass dämpadt som hon förmådde.
»Maglena tig, och ta var på sinne ditt», hviskade Ante
allvarsamt och förebrående. »Du ska tänka på hva du
säg.»
»Som om jag int gör de», jämrade sig Maglena, där
hon småsprang efter Ante, som för att de skulle komma
utom hörhåll för folk, med skyndsamma steg gick bakom
huset och fram öfver grässvalen där.
»Gullspira har vari min se’n Anna-Lisa släppte’ na! Jag
har mjölkat’ na, och mej har hon bräkt efter bara hon
int sett mej. Och du tar’ na af mej, och sälj bort’ na,
just som Josefs bröder gjorde me Josef.»
Ante gick alldeles tyst och väntade på att Maglena
skulle tappa andan och ge sig. När hon verkligen
slappnade af, kanske för att hämta kraft till nya
invändningar, grep äfven han sig an.
»Du tycker väl att de är behändigt för Gullspira te
för jämnan gå med trålj om nosen.»
»Int ha hon en för jämnan häller», småsnyftade
Maglena. »Hon gå fri inne i storskogen och ute vid
landsvägsrenarna.»
»Men sir du stinta nu går vi int ofta igenom nå’n
storskog. Vi gå fram genom storsocknar där det bara
fins åkrar och läggder (ängar), som stå i blom, oslagna.
Du vet att vi hinn’ int ta åf Gullspira tråljen förrän vi
få sätta dit’ en igen på’ na. Var de int du som sa’ de
bara i går?»
»Joo», stönade Maglena stukad.
»Du sa att hon höll på te magra af», tillfogade Ante
obevekligt.
»Jaa», kved Maglena knappast hörbart.
»Skulle du tycka de vore någe behändigt te gå
mellan en rad med smörklimpar och färskostar på ena sidan
om vägen, och en vägg af tjockbröd och hvetbrödbullar
och ljusungsbröd på den andra sidan. Och så skulle
du gå med trålj om snyta och int kunna äta. Skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
