- Project Runeberg -  Barnen ifrån Frostmofjället /
179

(1907) [MARC] Author: Laura Fitinghoff With: Vicken von Post - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 32. Uppe i fäbodarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sara talade om för barnen att hon var fäbostinta i
prästbodarna, att Elsa var prästens äldsta dotter, som
med henne måst ge sig iväg till skogs för att leta efter
lilla Gullstjärna, som inte kommit hem kvällen förut
med de andra kräken. De voro rädda att björn rifvit
henne, för det hade sports, att man sett en ungbjörn
på skogen och en kunde inte veta om han nöjde sig
med blåbär eller redan tagit vana af att smaka blod.

»Det var min ko», sade Elsa. »Jag har fått mjölka
henne alla dagar medan vi varit i fäbodarna, och hon
slickade mej och sprang efter mej hvart jag gick. Jag
sörjer Gullstjärna förfärligt.»

»Inte har björntasse rifvit’ na än int, fast han vari
efter’ na», sade Ante tvärsäkert. »Han bara skrämde’ na.
Åt de där hållet sprang hon. Där är en myra så hon
har väl förr lagt ner sig i den. Men om så är så hinn
vi nog få opp’ na för då ha hon nyss komm dit.»

En långlurlåt ljöd i granna drillar borta från det
antydda myrhållet.

»Gulla häller, Kalle ha’ funnit Gullstjärna», ropade
Sara, röd om kinderna och strålande af fröjd. Hon slängde
kunten på ryggen, och drog till med en motkåkning så
det ljungade i skogen.

Så sprang hon i väg i sina näfverskor så snabbt och
lätt att barnen hade möda att följa henne.

En ko hördes råma vildt och skälfvande.

När barnen hunno fram emot myran sågo de
Gullstjärna stå där drypande våt, gyttjegrå om sin annars
rödhvita hud.

Kalle, prästgårdsdrängen och Sara, som kommit lite
före dem just lagom för att få opp kon ur myran
innan hon fick hufvudet i vattsörjan, stodo bredvid henne
smekande och pratande upplifvande ord. Sara tackade
Kalle som om han hade räddat kon fastän Elsa försäkrade
henne att Ante och Maglena ensamma gjort det.
Hon anförtrodde sina nya vänner, att Sara var så svag
för Kalle så det inte fanns något på jorden som hon
inte trodde att han förmådde. Precis så där hade Annika,
deras förra fäbopiga varit med Abraham förr i världen
och de voro gifta nu.

Kalle hade kommit till fäbodarna just nu. Han skulle
klöfja hem med smör och ost om tisdag, då korna skulle
hem i huvela (höbergningstid), men inte behöfde han väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frostmo/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free