Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Fru Catharina Boije och hennes döttrar. En berättelse från stora ofredens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter baron Göran Boije, fru Catharina,
rin-ges gårdsfolket samman till aftonbönen i stora
salen. Endast Cecilia, husets yngsta dotter,
låter vänta på sig och är, när hon ändtligen
infinner sig, blek och förskrämd. Efter
andaktstundens slut får hon stå till svars inför
den myndiga och stränga modern. Hon
bekänner då att dröjsmålet vållats af en stor
spindel, som hon varsnat i sin kammare, och
genom den oöfvervinnliga afsky hon hyser
för dessa djur, hade hon, gripen af fasa, i
spindeln äfven trott sig skåda varseln om en
förestående olycka.
Modern klandrar henne strängt för sådan
veklighet. Var det tid till svaghet och pjunk?
Måste icke kvinnan såväl som mannen
uppbjuda allt sitt mod och all sin själsstyrka i
dessa bistra tider, då hela Finland låg
här-jadt och förblödt, då städerna voro förstörda,
borgarena tiggare, hemmanen öde eller
befolkade endast af kvinnor och barn, medan
de flesta af landets adel, ämbetsmän och för
öfrigt alla dess innevånare, som blott kunnat,
flytt öfver till Sverige. Fordrades icke så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
