Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisningar och anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII
skull lämpligen böra jämföras med
motsvarande enkla ord.
Yid sammansatta substantiv är
pluralis-formen angifven i öfverensstämmelse med
Franska akademiens lexikon, så snart
den där finnes upptagen; eljest med
ledning af andra källor. Härvidlag är
dock språkbruket ännu mycket vacklande.
0 betecknar att ordet är lika i singularis
och pluralis. Ex.
avant-bras © = pl. avant-bras ;
avant-cour* [pl. = pl. avant-cours ;
grand-père [pl. -s -s] = pl. grands-pères ;
pont-levis [pl. -s-] = pl. ponts-levis;
timbre-poste [pl. -s-] = pl. timbres-poste ;
esprit-de-vin [pl. -s–] = pl. esprits-de-vin.
Intransitivt verb, vid hvilket ingen
antydan om hjälpverb finnes, konjugeras
med avoir; eljest är inom [] utsatt »med
être» eller »med avoir och être» (någon
gång (a. o. ê.). Det sistnämnda fallet är
af tvenne skäl mindre ofta upptaget än
1 andra ordböcker. Mången gång har
nämligen af ett intransitivt verbs particip
blifvit ett adjektiv, hvilket sålunda helt
naturligt kan stå tillsammans med être’,
man behöfver ej därför säga, att själfva
verbet konjugeras därmed.
Ibland åter förekommer ett och samma
verb som både transitivt och intransitivt
med ungefär samma betydelse; att
participet af ett sådant verb kan brukas med
être förstås af sig själft. Ex. percer,
reprendre, tarir, m. fi.
Utg. har lagt Franska akademiens
lexikon, sjunde upplagan, till grund för så väl
själfva ordstommen som betydelsen af
upptagna ord och uttryck. Några mera
sällsynta ord ha dock blifvit uteslutna
samt en del nya tillagda. Utg. har
vinnlagt sig om att införa det viktigaste af
ordens mångskiftande betydelser i
nutidens franska, särskildt
konversationsspråket. Med flit har han utelämnat ord
eller betydelser, som någon gång
förekomma hos Corneille, Lafontaine, Molière
etc. men ej i det nu brukliga språket.
Mången torde finna antalet tekniska
termer för stort; men dels är ordboken
afsedd äfven för skolor, där sådant
behöfves, dels förekomma ofta i den
nuvarande litteraturen så detaljerade
beskrifningar, att man blott med svårighet
kan afgöra, hvad som för en ordbok är
för speciellt eller ej.
S. k. internationella ord upptagas här
vanligen utan förklaring: en nöjaktig
sådan skulle i allmänhet bli för vidlyftig
och ligger tydligen inom ett helt annat
område, nämligen konversations- eller
facklexikonets.
Af geografiska, historiska namn och
dopnamn äro de viktigaste införda i
alfabetisk ordning tillsammans med de
öfriga orden; de som stafvas lika på bägge
språken äro i regeln uteslutna.
Uttalet är ej angifvet, emedan lämpligt
beteckningssystem saknas. Då ett sådant
för alla tre kulturspråken gällande snart
är att förvänta, har utg. trott sig bäst
betjäna allmänheten genom att ej i
förväg införa ett nytt, särskildt för
franskan utarbetadt.
Härledningen har äfven uteslutits i
af-vaktan på Schélers 3:dje upplaga, som
lämnat pressen först under tryckningen
af denna ordbok, samt Darmesteters
ordbok, hvars publicerande började först vid
1890 års slut.
Utom de vid utarbetandet af den
svensk-franska ordboken anlitade källor,
har utg. för detta arbete hufvudsakligen
rådfrågat Dictionnaire Français-Anglais
par A. Elwall, Engelsk-svensk ordbok af
Wenström och Lindgren samt
Sjömilitä-risk ordbok af S. v. Konow.
Utg. har låtit sig angeläget vara att
ej i likhet med sina föregångare såsom
direkt öfversättning på ett franskt ord
upptaga en massa svenska, som äro
alldeles obehöfliga, ofta rent af oriktiga
och vilseledande; om afvikande
betydelser förekomma i ett eller annat särskildt
uttryck, så upptagas de i exempel.
För att bättre åskådliggöra vårt
förfarande i detta afseende lämnas härmed
följande jämförelse:
hardi, djärf; tbi. dristig.
Yi upptaga ej såsom andra lexika:
vågsam = hasardeux, vågad = osé,
hasardé, oförskräckt = intrépide, oförvägen
= téméraire, modig = courageux,
tilltagsen = entreprenant, näsvis = impertinent,
oförskämd = insolent, oblyg, fräck =
effronté, impudent.
terrible, förskräcklig (förfärlig);
ej : förfärande, faslig, hisklig,
fasaväc-kande, gruflig = effrayant, horrible,
épouvantable, effroyable, affreux;
ej heller : förvånande = étonnant,
utomordentlig, ovanlig i sitt slag =
extraordinaire, ganska svår = tres difficile,
ganska stor = tres grand;
un ~ homme återges riktigt med »en
förskräcklig människa», ej »odräglig» =
insupportable.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
