Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - aiglon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aiglon — 17 — air
fig. örn [såsom fälttecken, fana eiier i herald.] (dock är ~ 7)1. såsom ordenstecken,t. ex. l’Aigle noir de Prusse*).
aiglon, örnunge.
aigre, I. a.2 sur, skarp, bitter (sträf) ; fig. äfv. bister; arg (vresig); obehaglig. II. s. m. syra, surhet, sur smak &c; fig. ibl. rått väder,
aigre-doux, -douce* [pl. aigres-...], a. sötsur.
aigrefin, F filur, spetsbof, skälm; zool. kolja,
aigrelet-, ~te*, a. syrlig; fig. F vresig, fnurrig.
aigremoine*, bot. åkermönja,
aigrette*, fjäderbuske; ägrett (smycke) ; tageltofs, [häger]tofs, -plym; bot. fjun[pensel] ; zool. tofshäger,
aigreur*, syra, skärpa, bitterhet &c s. aigre ; sur, bitter &c smak; fig. bitterhet, skärpa (hårdhet; ovilja); des läk. magsyra,
aigrir, 2:1,tr. göra sur &c s. aigre; förvärra, förbittra, [upp]reta; göra [mera] bitter &c. s’~ surna; eg. förvärras &c.
aigu, aiguë*, a. spetsig, hvass, skarp; omljud: gäll, genomträngande ; om smärta : häftig, akut; fig. bitande
aiguade*, © vattenhämtningsställe, -förråd; faire ~ intaga [sött] vatten,
aiguail, morgondagg,
aiguayer, 1:15,tr. bada, löga, skölja,
aigue-marine*, [pl. -s-s], akvamarin.
aiguière*, vattenkanna,
aiguillade*, © oxdrifvarekäpp.
aiguille*, i allm. nål; ibl. sticka; [ur]visare; tornspira; obelisk; bergspets; bot. barr; zool. hafsnål, näbbgädda; [[teknisk term]] stenborr; ten på åskledare ; järnv. växel [tunga] ; svår spira, sax; ~ aimantée magnetnål; la grande la petite ~ tim-, minutvisaren; ~ de balance* tunga p. en vågbalk; ~ à broder brodernål; ~ à coudre synål; ~ à tricoter strumpsticka; fusil à ~ [[militärisk term]] tändnålsgevär ; de glace* isnålar, snö i nålar, fin snö; defil en ~ från det ena till det andra ; disputer sur la pointe d’une ~ F gräla om påfvens skägg.
aiguillée*, nålstråd, -ända.
aiguiller, 1:1,tr. [[teknisk term]] järnv. växla in.
aiguilletage, sammansyning.
aiguilleter, 1:8,tr. s. tillsamman (fast),
aiguillette*, snörband (rem); [[militärisk term]] [adjutant]snöre, aiguillette; ~ sy-, najtåg; kokk. köttremsa.
aiguilletier, © snörmakare.
aiguilleur, [[teknisk term]] järnv. spårväxlare,
aiguillier, [[teknisk term]] nålmakare, -dyna, [[mindre brukligt]] -hus.
aiguillon, © oxdrifvarekäpp; bot. tagg; zool. äfv. gadd; fig. sporre, eggelse, driffjäder [de] ; teol. de la chair köttets begär[else].
aiguillonner, 1:1,tr. pådrifva oxar med spetsig käpp; fig. egga, sporra, reta, uppmuntra,
aiguisage, aiguisement, [[teknisk term]] hvässning s. följ.
aiguiser, 1:1,tr. [[teknisk term]] hvassa, slipa, spetsa; fig. skärpa, reta. s’~ blifva skarp [are] &c.
aiguiseur, [[teknisk term]] hvässare, [skär]slipare. ail [pl. [[mindre brukligt]] aulx ell. ails], h vitlök,
aile*, vinge; flygel; [[teknisk term]] kugge; ~ ~ d’hélice* propellerblad; l’espérance*] lui donne des n»s bevingar hans steg; battre deou, ne battre que d’une ~ vara illa däran; il en a (ell. il a du plomb) dans F h. är ving-skjuten, har tagit knäcken,ibl. är förälskad,
ailé, ~e*, a. bevingad; flyg-,
aileron, vingspets; [sim]fena; [[teknisk term]] vinge, skofVel p. kvarnhjul.
aillade*, kokk. hvitlöksås.
ailleurs, adv. annorstädes,p. annat ställe; åt annat håll; dfrån annat håll; af annan orsak; af annat skäl; för öfrigt, dessutom; därtill.
aimable, a.2 älskvärd, -lig, vänlig (täck; angenäm; snäll; artig; behaglig) [pour, envers mot] ; tu serais bien ~ de venir ell. s. tu venais det vore mycket snällt af dig om du komme.
1. aimant, ~e*, a. kärleksfull, -rik; peu ~ föga (ell. o)vänlig, kall.
2. aimant,fys. magnet,
aimantation*, fys. magnetisering.
aimanter, 1:1,tr. fys. magnetisera, bestryka med magnet,
aimantin, ~e*, [[mindre brukligt]] a. magnetisk.
Aimé, ~e*, dopn. Amatus, Amata.
aimer, 1:1,tr. älska (hysa tillgifvenhet ell. vänskap för), tycka om, hålla af, vara kär i; men. (vilja) ngn väl; finna nöje i, hafva smak för; ~ le thé tycka om te; j’hais [àX] le voir jag skulle vilja s. det; ~ à lire tycka om att läsa; ~ à croire våga tro (hoppas) ; ~ à jouer spela gärna; ~ assez ofta icke tycka illa om, icke vara emot; a. mieux tycka mera om [que med subj. att], föredraga, gifva företräde ; ~ que [mod subj.] ofta se gärna att; ~ les enfants vara barnkär; qui bien aime, châtie bien den som älskar bäst agar mest; ju kärare barnet, dess skarpare riset. s’~ älska sig själf, hvarandra &c; ibl. trifvas ihop.
aine*, anat. ljumske.
aîné, ~e*, a. (s.) äldst (förstfödd), äldre (senior); mon frère ~ min äldste broder; c’est mon ~ d. ar min äldste son; il est mon ~ de dix ans h. är tio år äldre än jag; il est [de beaucoup] ton ~ h. är [mycket] äldre än du; Dubois ~ D. senior,
aînesse*, droit d’~ förstfödslorätt.
ainsi, I. adv. så, sålunda,p. detta (sådant) sätt (det sättet); likaså, äfvenså; således, följaktligen, alltså, därför; il en est ~ så är det [de med] ; ~ de suite*, ~ du reste och så vidare ; ~ soit-il ske alltså ! pour ~ dire så att säga. II. ~ que konj. s. väl som, äfvensom, [så] som, liksom.
Aïoubites, pl. hist. ajubiter.
air, eg. luft, väder; ibl. gas[formigkropp]; fläk.,
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term. Schulthess, Fransk-svensk skolordbok. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
