- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
37

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - argentan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

argentan — 37 — armée

point de Suisse [man får] ingenting för intet; sans ~ ibl. medellös,


argentan, [[teknisk term]] nysilfver.


argenté, ~e*, pp. (a.) försilfrad; silfverhvit-; gris ~ silfvergrå,


argenter, 1:1,tr. försilfra ; ©.


argenterie*, silfver [servis, -saker],


argenteur, [[teknisk term]] försilfrare.


argenteux, euse*, a. [[mindre brukligt]] F [botten]rik.


argentier, gamin. skattmästare; finansminister,


argentifère, a.2 silfverförande, -haltig.


argentin, ~e*, silfverfärgad, -klingande, -klar; silfver-; rire silfverklingande skratt; voix ~e silfverstämma; la République


Argentine, Argentinska republiken,


argentine*, bot. silfvergåsört = Potentilla anserinaL.


argenture*, [[teknisk term]] försilfring[skonst].


argile*, lera, lerjord; lerkärl; ag. jordens stoft,


argileux, euse*, a. lerartad, lerig, 1er-.


Argo, myt.,astr. Argo.


Argolide*, geogr. Argolis.


Argonaute, myt. argonaut.


argonaute, zool. segelsnäcka.


1. argot, tjufspråk, rotvälska; parler ~ använda slangord; parler tala tjufspråk.


2. argot, trädg. torr kvist (vanl. ergot).


argoter, 1:1,itr. trädg. bortskära förtorkade grenar.


argousin, uppsyningsman öfver straffångar.


Argovie*, le canton Aargau,


argue*, [[teknisk term]] dragbänk; grofdragning.


1. arguer, 1:19,I. tr. brukas foga utom i ~ qc de faux förklara ngt för falskt. II. itr. draga slutsats, sluta ]de af].


2. arguer, 1:1,tr. [[teknisk term]] låta guld- ell. silverstänger gå genom dragbänken.


argument, slutsats, -följd; argument; skäl, bevis; innehåll af en bok.


argumentant, opponent vid en disputation,


argumentateur, grälmakare.


argumentation*, bevisföring, argumentering,


argumenter, 1:1,itr. framställa bevis för; argumentera; draga slutsats [de af]; opponera vid disputation.


Argus, myt. Argus,äfv. sg.


argutie*, ordklyfveri, spetsfundig-, klyftighet.


1. aria,mus. aria.


2. aria, F bråk; faire des ställa till bråk.


Ariane*, myt. Ariadne.


arianisme, kyrk. arianism.


aride, a.2 torr, ofruktbar; fig. äfv. otacksam, hård, kärf, känslolös, förtorkad,


aridité*, torrhet &c s. aride.


arien, ~ne*, kyrk. s. (a.) arian[sk].


ariette*, mus. liten aria.


Arioste, hist. Ariosto.


Aristarque, Aristarkus; fig. sträng granskare.


Aristide, hist. Aristides,


aristocrate, s. (a.)2 © aristokrat [isk].


aristocratie*, aristokrati,


aristocratique, a.2 aristokratisk.


aristoloche*, bot. Aristolochia = hållsrot eto.


Aristophane, hist. Aristofanes.


Aristote, hist. Aristoteles.


aristotélicien, ~ne*, s. anhängare af Aristotelés’ lära; a. aristotelisk.


aristotélisme, Aristoteles’ lära.


arithméticien, räknemästare, ©.


arithmétique, I. s.* aritmetik, räknekonst, -bok; maître d’~ räknelärare. II. a.2 aritmetisk; machine* ~ s. följ.


arithmomètre, räknemaskin,


arlequin, arlekin, narr; ag. F vindflöjel; habit tfn» F brokig, hoplappad drägt etc.


arlequinade*, arlekinsstreck, -puts, narrstreck.


Armand, dopn. Herman.


armateur, [skepps]redare; kaparefartyg, -kapten.


armature*, [järn]beslag, -band, ringar 0. d. som sammanhålla en pjes ; stomme ; bindning etc. ; fys. armatyr [de på], klädsel p. ledningskablar; mus. förteckning; elektr. ~ extérieure (intérieure) flaskans yttre (inre) beläggning,


arme*, [[militärisk term]] vapen[slag] (gevär etc.); pl. vapen; fig. krig, strid; krigsoperationer, -tjänst; vapenrustning; herald. vapen, sköldemärke; ~ blanche blankt v.; ~ de choc slag- och stötv.; ~ d’estoc stickv. ; ~ à feu eldv., skjutv.; de main\ ~ portative handv. ; r. tranchante ell. de taille* huggv.; se faire ~ de tout begagna alla medel; passer l’~ à gauche taga geväret i vänster hand; eg. F bita i gräset, dö; les petites revolvrar, huggare o. d. ; sans obeväpnad; försvarslös; les à la main med vapen i hand. homme d’~s ford. fullt rustad ryttare; compagnon d’~s vapenbroder, stridskamrat; le métier des krigsyrket; maître d’~s fäktlärare, -mästare; aux till vapen! i gevär ! portez [vos] ~s! skyldra gevär! prendre les gripa till vapen; mettre bas (rendre, poser) les sträcka gevär,fig. erkänna sig öfvervunnen; faire des ([[mindre brukligt]] tirer les) fäkta, öfva sig i fäktning; [faire] passer par les arkebusera, låta springa öfver klingan ; être en vara (stå) under vapen; suivre les varaikrigstjänst; en venir aux börja krig; place* d’~ exercis-, paradplats; port d’~s tillstånd att bära vapen; apposer ses ~s försegla med vapensigill,


armé, ~e*, pp. (a.) [be]väpnad, rustad; försedd [de med], &c s. armer ; järnklädd ; ~ de toutes pièces väpnad från topp till tå; la force vapenmakten, militären, polisstyrkan; à main ~ med väpnad hand, med vapenmakt; câble ~ järnklädd [lednings]kabel; plante d’épines* taggig växt.


armée*, [[militärisk term]] [krigs]här, krigsmakt; härskara äfv. fig. ; les de terre* et de mer* krigsmakten till lands och vatten.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free