Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - armement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
armement — 38 — arranger
armement, [[militärisk term]] ~ beväpning; [krigs-, [ut-]rustning &c s. armer; ~s äfv. laddtyg; être en s ~ ligga under utrustning; bureau des & ® direktion för personalen, dess aflöning o. d.
Arménie*, geogr. Armenien.
Arménien, ~ne*, armenier, -iska.
arménien, ~ne*, a. (s.) armenisk[a språket],
armer, 1:1,I. tr. [[militärisk term]] beväpna; [ut]rusta, ~ äfv. bemanna, bevara; bestycka, armera; beslå; stärka, befästa; ag. väpna, bringa i harnesk, [upp]reta; s. armé; ~ les avirons ~ lägga ut årorna; ~ les embarcations* en guerre* ~ bevära båtarna; ~ ~ le cabestan klargöra spelet; ~ le fusil [chien) spänna hanen p. bössan; ~ qn chevalier dubba (slå) ngn till riddare; mus. ~ la clef sätta ut förtecknen. II. itr. rusta [sig till krig] ; taga tjänst p. ett fartyg. s’~ beväpna sig [deed, contre mot] &c s. I; äfv. gripa till vapen; ridk. sätta sig emot: fig. äfv. skydda sig [contre mot], förse sig [de med],
armet, gam. [[militärisk term]] hjälm,
armillaire*, a. sphère* ~ armillarsfär.
armilles*, pl. ark. ett slags list.
arminianisme, Arminius’ lära.
arminien, ~ne*, s. (a.) kyrk. arminian[sk].
armistice, m. vapenhvila (stillestånd),
armoire*, skåp [à tiroirs med lådor] ; ~ à habits klädskåp; ~ [à porte] vitrée glasskåp : ~ à vaisselle* © skänk,
armoiries*, pl. sköldemärke, vapen; peintre d’s vapenmålare,
armoise*, bot. gråbo = Artemisia L.
armon, [[teknisk term]] vagnm. tistelarm, framvagn.
armoriai, herald. vapenbok.
Armoricain, ~e*, folkn. armorikan, -ska.
armoricain, ~e*, a. armorikansk.
armorier, 1:1,tr. måla, gravera, inrista, sätta, anbringa vapen på; förse, pryda med v.
Armorique*, geogr. Armorika (Bretagne),
armoriste, [[mindre brukligt]] heraldiker.
armure*, [[militärisk term][våpen]rustning &c s. armature* ; eg. skydd, försvarsmedel,
armurier, [[teknisk term]] vapensmed, svärdfejare; vapenhandlare; maitre ~ rustmästare.
Arnauld, dopn. Arnold,
arnaute, geogr. arnautisk (albanesisk). arnica* ell. [[mindre brukligt]] arnique*, tot. arnika.
aromate, m. [aromatisk] krydda (ört, ämne),
aromatique, a.2 aromatisk, vällukt-, doftande,
aromatisation*, kryddande, -ning.
aromatiser, 1:1,tr. krydda; fylla med vällukt,
arome, m. luktämne, arom, vällukt, doft.
aronde*, [[teknisk term]] à queue* d’s i form af svalstjärt..
Aroun-al-Raschid, hist. Harun-ar-raschid.
arpège, m. mus. arpeggio.
arpéger, 1:11,itr. mus. spela arpeggio.
arpent, ford. © plogland,
arpentage, landtmätning, -mäteri[förrättning] ; f ältmätning[sfconst].
arpenter, 1:1,tr. mäta fält, skog etc.; fig. F genomvandra, -trafva, tillryggalägga med stora steg.
arpenteur, landtmätare,
arpenteuse*, zool. landtmätare,
arpon, [[teknisk term]] timmersåg.
arqué, ~e*, pp. (a.) buktig, bågig, krum, krokig; äfv. kölbruten; pont ~ hvalfbro; homme] aux jambes ses hjulbent.
arquebusade*, [[militärisk term]] hakebösskott; ford. eau* d’s arkebusadvatten (slagvatten),
arquebuse*, [[militärisk term]] lunt-, hakebössa,
arquebuser, 1:1,tr. gam. [[militärisk term]] skjuta ihjäl,s. föreg,
arquebuserie*, gam. [[militärisk term]] gevärssmedshandtverk.
arquebusier*, gam. [[militärisk term]] gevärssmed; bösseskytt (musketör).
arquer, 1:1, 1,tr. kröka i bågform, bukta, böja, hvälfva. II. itr. ell. s’~ blifva buktig, taga bukt, krokna.
arrachage, arrachement, uppryckning &c se arracher. d’arrache-pied, adv. i (å) rad, i ett sträck, oafbrutet.
arracher, 1:1,tr. upp-, undan-, bort-, från-, lösrycka; bort-, från-, lösslita; från-, upptaga, taga ur; fig. aftvinga, [af]pressa; aftruga; skilja [de från]; få [de ur]; ~ qn (qc) de ell. à qn (qc) rycka bort ngn (ngt) från ngn (ngt); ~ d’entre les (aux) bras de qn ... ur ngns armar; ~ unedent à qn draga (rycka) ut en tand p. ngn; ~ la vie à qn taga lifvet af ngn, af dagataga ngn; des larmes* à qn afpressa ngn tårar; vous ne lui arracherez jamais cela de la tête ni skall aldrig få det ur hufvudet på honom; promesse arrachée aftvunget löfte. s’~ slita sig lös, frigöra sig [de] à ll. d’auprès de från]; F slitas om,t. ex. on se l’arrache man slits om h.
arracheur, euse*, upp-, utryckare, -erska; F mentir comme un ~ de dents*ara en stor-ljugare; ljuga som en borstbindare,
arraisonner, 1:1. tr. tala förnuft med; ~ preja an.
arrangé, ~e*, pp. (a ) s. arranger; äfv. till-gjord, sökt, konstlad; mal ~ illa tilltygad; air ~ tillgjord min; une chambrette bien se ett litet nätt rum; c’est une chose se depuis longtemps det är för längesedan afgjordt; comme te voilà s. hvad (så) du ser ut !
arrangement, [an] ordnande; [upp] ställning, ordning; hushållning, bestyr; åtgärd, anstalt, tillställning, plan; förlikning, kompromiss; mus. arrangemang -, prendre (faire) des s. träffa anstalter [pour för], se s’arranger; arriver à n ~ [avecses créanciers] få ackord; faire un ~ avec eux göra upp ackord med dem.
arranger, 1:10,tr. [an]ordna; ställa (sätta), bringa i ordning; sätta i stånd, i skick;
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (§) närmast motsv. (2) omskrifyes. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
