Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bavardage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bavardage — 68 — beaucoup
bavardage, F prat, pladder, [slidder]sladder, snicksnack; talträngdhet,s. bavarderie*.
bavarder, 1:1,itr. F prata, pladdra, sladdra, skvallra, skräfla.
bavarderie*, F prat[sjüka], skvaller [sjuka], -aktighet, sladder[aktighet] ; s. bavardage.
Bavarois, ~e*, s. folkn. bäjrare, bajerska,
bavarois, ~e*, a. bäjersk.
bavaroise*, kokk. bavaroise [à med],
bave*, dregel, fradga (spott); ~ de limaçon snäckslem.
baver, 1:1,itr. dregla; fradgas; [[teknisk term]] sudda,
bavette*, haklapp; être core à la ~ F icke ännu hafva trampat ut barnskorna, icke vara torr bakom öronen; tailler des F prata, pladdra &c s. bavarder.
baveuse*, ett slags sjöfisk.
baveux, euse*, a. dreglande; ibl. smetig;suddig.
Bavière*, geogr. Bäjern; la ~ rhénane Rhen-bäjern.
bavoché, ~e*, a. [[teknisk term]] grav.,boktr. suddig,
bavocher, 1:1,itr. [[teknisk term]] grav.,boktr. sudda,
bavochure*, suddigt tryck (fläck),
bavolet, ett slags bindmössa etc.
bavure*, [[teknisk term]] gjutrand, -söm.
bayadère*, bajader.
bayart, handbår.
bayer, 1:23,itr. F gapa; fig. F ~ aux corneilles* gapa i vädret; ~ après fig. äfias efter,
bayeur, euse*, F föråldr. gapflabb, -lolla,
bazar, basar (bod, magasin),
béant, ~e*, a. gapande, vidöppen, utspärrad ; demeurer bouche stå och gapa.
Béarn, geogr. le ~Béarn.
Béarnais, ~e*, s. folkn. invånare i Béarn; F le ~Henrik IV. béarnais,~e*, a. från Béarn,
béat, ~e*, a. (5.) F gudsnådlig, gudlig [människa], skenhelig; skenhelgon; être ~ F ~ vara fr. från tjänst (vakt),
béatification*, salighetsförklaring,jfr följ.
béatifier, 1:1,tr. om påfven: förklara en afliden salig; skämts. F lyckliggöra,
béatifique, a.2 saliggörande; brukas blott i uttr. vision* ~ Guds saliga åskådande ansikte mot ansikte,
béatilles*, pl. läckra beståndsdelar i pastejer,
béatitude*, evig salighet; lycka; ~ être de ~ vara fr. från tjänst (vakt).
Béatrice*, [[mindre brukligt]] Béatrix*,dopn. Beatrix,
beau (ibl. bel),belle*, I. a. vacker, skön, fager; härlig; god, förträfflig, utmärkt; som ser bra ut; nätt, täck; F fin, grann (väl klädd, elegant); förnäm; ljuf, behaglig; stor, duktig, betydlig, ansenlig; upphöjd, ädel; ärofull, -rik; förmånlig, indräktig, lycklig, gynnsam; ren, klar etc.; le ~sexe det täcka könet; une femme] belle à ravir förtjusande vacker; un ~ jour en vacker (klar) dag; les ~x jours den vackra årstiden, sommartiden,ibl. ungdomsåldern, -åren (= äfv. les belles années e la vie);; le ~ monde den fina (stora) världen; [högre] societeten; ~ parleur vältalare; tillgjord talare; belle page boktr, udda sida; belle âme ädelsjäl;belesprit vitter man, vitterhetsidkare {beaux esprits vittert folk); iron. kvickhufvud; une belle fortune en ansenlig förmögenhet; avoirwqe belle fortune äfv. vara mkt förmögen; ~ nom äfv. stort, ärorikt namn; belle victoire ärofull seger; ~ fripon stor skälm; à deniers comptants för reda penningar; coucher à la belle étoile sofva under bar himmel, i fria luften; faire ~ feu göra upp en duktig eld ; c’est un ~ prometteur han lofvar rundt och håller tunt; avoir belle peur blifva mycket rädd ]jouer ~ jeu spela högt spel; avoir jeu hafva goda kort; fig. hafva vunnet spel; ~ joueur lugn spelare; te voilà ~ garçon jo, du är en vacker fågel; la belle vie que celle de soldat hvilket härligt lif är icke soldatlifvet, hur skönt är ej soldatens lif! s. faire ~ {belle) kläda (göra) sig fin, grann ; après la pluie le ~ temps efter regn kömmer solsken; il fait ~ ici här är vackert; il fait ~ [temps], le temps est ~ det är vackert väder; le temps s. met au ~ det (vädret) blir vackert; le baromètre est au ~ står p. vackert väder; il fera ~ [temps] quand je retournerai chez lui det skall minsann dröja innan jag besöker h.; aldrig mer skall jag besöka h.; il fait ~ voir det är vackert att s. ; avoir ~ Se under 1. avoir; F l’avoir ~ {belle) hafva ett godt (gynnsamt) tillfälle att göra ngt; F la manquer belle försumma ett godt tillfälle; F le donner oftare la donnerelle à qn [vilja] drifva med (narra, lura) ngn ; en faire, en dire de belles* begå, säga stora dumheter, iron. ställa vackert till, [riktigt] kvicka sig; en conter de belles* à qn ljuga ngn full. II. s. m. sprätt; faire le ~F vilja passera för vacker; göra sig stor och bred. III. s.* s. belle*. IV. ~ adv. vackert, väl; ce cheval] porte ~ håller hufvudet vackert; F bel et ~ (bien et bel et bon) fullkomligt, rent af, ut; verkligen; utan krus. En ~ F i fördelaktig dager, i gunstigt ljus, från en god sida; peindre en ~ mål. i rosenrödt; tout ~ F sakta [i backarna]! håll! vänta [litet]! V. De plus belle F ånyo, mera, än [nu] mer, kraftigare, ifrigare, hjärtligare etc. än förut; med förökad ifver; rire de plus belle skratta så mycket man kan (desto mer) de plus en plus belle* alltmer och mer.
beaucoup, adv. mycket; ~ de mången, -a, godt om etc.; ~ de gens, ~ de monde många människor; il y a ~ d’appelés ais peu d’élus många äro kallade men få utvalda; ~ de temps [mycket] länge; godt om tid; attendre ~ vänta länge ; ne pas ~ connaître la ville icke vara synnerligen hemmastadd i staden; à ~ près p. långt när; de ~ mycket,
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. © närmast motsv. © omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
