- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
70

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - belle-dame ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

belle-dame — 70 — bergamasque


belle-dame* [pl. -s-s], [[mindre brukligt]] bot. belladonna; äfv. = arroche*.


belle-de-jour* [pl. -s-],bot. dagslilja = convoivulus tricolor.


belle-de-nuit* [pl. -s-],bot. jalappablomma.


belle-d’un-jour* [pl. -s-],bot. blomman för dagen.


belle-fille* [pl. -s-s], styfdotter; sonhustru,


bellement, adv. [[mindre brukligt]] F sakta, stilla, vackert,


belle-mère* [pl. -s-s], styfmor; svärmor,


belle-sœur* [pl. -s-s], svägerska; ibl. styf-, halfsyster.


belles-lettres*, pl. vitterhet, litteratur,


belligérant, ~e*, a. (s.) krig[för]ande.


belliqueux, euse*, a. krigisk, strids(krigs)lysten.


Bellone*, myt. Bellona; fig. krig.


bellot, ~te*, a. (s.) F [små]nätt, täck, söt, näpen.


Belt, geogr. le Grand ~ Stora Bält; le Petit ~ Lilla Bält.


Béloutchistan, geogr. Beludschistan.


belvéder, oftare belvédère, belveder, utsiktstorn.


Belzébul, Belzébutb,bibl. Belsebub.


bémol, mus. b [rotundum] (?).


ben, bot. behennötträd.


bénarde*, s. (a.) serrure ~ ett slags lås.


Bender, geogr. Bender,


bénédicité, bordsbön; dire le ~läsa till bords,


bénédictin, ~e*, benediktin[er]munk, -nunna; fig. flitig lärd.


bénédiction*, välsignelse; invigning; ~ nuptiale vigsel [akt] ; pays de ~ välsignadt land ; il pleut, il neige que c’est une ~ F iron. det-är ett välsignadt regnande, snöande,


bénéfice, vinst, fördel, förtjänst, inkomst; öfverskott; förmån[srätt], privilegium; prebende, prestgäll, -bol, -gård; teat. recett; cela donne de gros ~s det är mycket inkomstbringande, gifvande, lönande; ~ d’inventaire jur. boupptecknings-, urarfvaför-mån; admettre qc sous ~ d’inventaire fig. tills vidare antaga för sant; sous le ~ de ces observations* förutsatt att dessa anmärkningar äro grundade ; il faut prendre le ~ avec les charges* man får taga det onda med det goda; représentation* à recett[föreställning].


bénéficiaire, s. (a.)2 jur. arfvinge med bouppteckningsförmån; teat. recettagare, -erska (bénéficiant),


bénéficial, ~e*, a. [[mindre brukligt]] som angår andliga sysslor.


1. bénéficier,s. innehafvare af prestgäll, prebendarie.


2. bénéficier, 1:1,itr. vinna, förtjäna [sur på],


benêt, F I. a. m. dum, enfaldig. II. s. dumbom, -hufvud, fån [e], fårskalle, våp; un grand ~ de fils äfv. ett nöt till son.


Bénévent, geogr. Benevent[o].


bénévole, a.2 © gunstig, bevågen, benägen, väl-, frivillig; auditeur ~ äfv. extra elev etc.


bénévolement, adv. benäget &c se föreg. ; gärna.


Bengale, geogr. le ~Bengalen; Golfe du ~ Bengaliska viken; flamme* de ~ bengalisk eld : fyrv. äfv. blänkfyr.


Bengalais, ~e*, s. folkn. invånare i Bengalen,


bengalais, ~e*, a. bengalisk.


1. bengali, a.2 (s. m.) bengalisk[a språket].


2. bengali,zool. fjärilsfink (bengalist).


béni, ~e*, pp. (a.) välsignad,s. bénir.


bénignité*, beskedlighet s. följ.


bénin, bénigne*, a. © beskedlig, välvillig, god, vänlig, blid; gunstig (lycklig, nådig); läk. lindrig, mild; ibl. välgörande (hälsosam),


bénir, 2:3,tr. [in]viga, helga, välsigna; prisa, lofva, tacka; Dieu vous bénisse Gud hjälp!


bénit, ~e*, pp. (a.) [in]vigd; palme vigd palmkvist; F eau de cour* fagra löften,


bénitier, vigvattenskärl, -skål.


Benjamin, dopn. Benjamin; äfv. (~e*) fig. F älsklingsson (-dotter), skötebarn, morsgris,


benjoin, benzoe.


Benoît, dopn. Benediktus, Benkt.


Benoîte*, dopn. Benedikta, Benkta.


benoîte*, bot. nejlikerot.


benzine*, benzin.


benzoate, kem. benzoesyradt salt.


benzoïque, a. m. benzoehaltig.


Béotie*, geogr. Beotien.


Béotien, ~ne*, folkn. beotier, beotiska.


béotien, ~ne*, a. fig. dum, rå.


béotisme, dumhet, råhet. béqu...,s. becqu...


béquillard, F gubbe med käpp eller krycka,


béquille*, krycka; ~ stötta; ett slags hacka; marcher avec desp. kryckor,


béquiller, 1:1,I. tr. tradg. uppkratta; ~ stötta. II. itr.p. kryckor,


ber, [[sjöterm]] aflöpningssläde.


Berbère, s.2 folkn. berb, -iska.


berbère, a.2 (s. m.) berbisk[a språket],


berbéris, bot. berberisbuske,


bercail, fårhus, -fålla; fig. ramener au ~ [une brebis égarée återföra till kyrkans sköte. äfv. på rätta vägen,


berce*, bot. björn[f]loka = HeracleumSphondyliumL.


berceau, vagga; fig. barndom; linda, [första] början; löfsal, berså; ark. hvalf; giuft. vask-tråg; dès le ~ ifrån barnåren, den spädaste barndomen; il a eu l’atelier pour ~ han är född och uppfödd i verkstaden,


bercelles*, pl. korn-, nyptång, pincett, klyft,


bercer, 1:12,tr. vagga, gunga; eg. invagga, -sofva [de] ; j’ai été rcé de cela det har jag hört många gånger, det har jag insupit med modersmjölken,s. ~ gunga sig; fig. låta invagga sig, smickra sig [de med] ; om häst : ha vaggande gång.


berceuse*, vaggerska; vaggvisa.


Bérénice*, dopn. Berenice.


Bérenger, dopn. Berengar.


Bérésina*, geogr. Beresina.


béret, ett slags yllemössa, barett,


bergamasque, a.2 från Bergamo, bergamisk.


* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. (v) omskrifyes. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free