Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bergame ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergame — 71 — bête
Bergamo*, geogr. Bergamo.
bergame*, ett slags väfda tapeter.
bergamote*, bot. bergamott, -pomerans; ett slags konfektdosa.
bergamotier, bot. bergamotträd.
berge*, brant [sluttning, flodstrand] ; klippref.
berger, ère*, herde, -inna; vallgosse, -flicka; poet. älskare, -inna; jeune herdegosse, -flicka; chien de ~ vallhund; l’étoile* du ~ morgon-, aftonstjärnan,
bergère*, I. se föreg. II. ett slags länstol.
1. bergerette*, ung herdinna, vallflicka.
2. bergerette*, vin blandadt med honung,
bergerie*, får[a]hus; vam. i pl. herdekväde (idyll); enfermer le loup dans la ~ fig. F sätta bocken till trädgårdsmästare.
1. bergeronnette*, ung herdinna.
2. bergeronnette*,zool. sädesärla.
béril, s. béryl.
berle*, bot. märke = siam.
Berlin, geogr. Berlin.
berline*, berlinare = droska; [[teknisk term]] grufvagn.
berlingot, @ bondvagn; ett slags bröstkaramell.
Berlinois, ~e*, s. berlinare, -ska.
berlinois, ~e*, a. berlinsk.
berloque*, s. breloque*.
berlue*, förblindelse af för starkt ell. plötsligt sken; avoir la ~ vara solblind, förblindad äfv. fig.
berme*, [[militärisk term]] fort. gång mellan vall och graf etc.
Bermudes*, pl. geogr. Bermudasöarna.
bernable, a.2 [[mindre brukligt]] F narraktig, löjlig,
bernacle*, zool. [oie*] ~ prutgås.
Bernard, dopn. Bernhard,
bernardin, ~e*, bernhardin[er]munk, -nunna. Berne*. geogr. Bern.
berne*, F prellning; fig. spe, åtlöje; ~ Nisser (mettre) le pavillon en ~ hissa flaggan i schau,p. half stång,
bernement, F [[mindre brukligt]] prellning.
berner, 1:1,tr. F prella, hissa i ett täcke; fig.
begabba, drifva gäck med.
berneur, euse*, Fprellare; ag. bespottare, -erska.
bernique, int. F åh, [jo] pytt!
Berrichon, ~ne*, invånare i Berry.
Berthe*, dopn. Berta; au temps où ~ filait i kung Orres tid.
Bertrand, dopn. Bertram.
béryl, miner. beryll.
besace*, tiggarpåse; mettre (réduire) à la ~ bringa till tiggarstafven; F être [réduit] à la ~ äfv. vara ruinerad,
besacier, F tiggare.
besaigre, a.2 om vin som börjar surna; s. m. tourner au ~ börja surna,
besaiguë*, [[teknisk term]] timin. tväryxa.
besant, myntv. byzantin, besas ell. beset, brädspeit. ässor all.
besi, flere slags päron.
besicles*, pl. F stora glasögon som bindas;prendre ses ~ sätta p. sig glasögonen,
bésigue, ett slags kortspel.
besogne*, F arbete, bestyr, syssla, verk, göra; ~ de commande* beställning; abattre de la ~ arbeta raskt; abattre plus de ~ que qn arbeta mer än ngn; a. bien de la ~ äfv. stöka med många saker p. en gång; aller doucement en ~ arbeta makligt; aller rudement en ~ arbeta fort. fig. handla öfveriladt; äta upp sin förmögenhet; alors tu iras plus vite en ~ då skall arbetet gå fortare för dig; aimer ~ faite sky arbete, icke gärna arbeta själf; être âpre à la ~ vara rask (flitig, hurtig) i sitt arbete ; être sidu à s. ~ arbeta flitigt, duktigt; faire plus de bruit que de «w väsnas mer än man arbetar, prata mer än handla; s. mettre à la ~ ofta skrida till verket; donner, tailler dela ~ à qn fig. skaffa ngn mycket att göra.
besogner, 1:1,itr. F arbeta, sträfva,
besogneux, euse*, a. F torftig, behöfvande,
besoin, behof i sv. ordets samtl. bemärk. ; äfv. brist ; fattigdom, armod, torftighet, nöd ; ngn gång förnödenhet; au en cas de ~ vid förefallande behof, i nödfall, om s. fordras ; ibl. när det gäller; suivant le ~efter behof; ne parler qu’au ~ icke tala oftare än nödigt är; être ans le ~vara i behof (trångmål, nöd, ha näringsbekymmer); [[mindre brukligt]] avoir de ~ behöfva; [[mindre brukligt]] faire à qn F vara af nöden för ngn; qu’y a-t-il ell. qu’est-il ~ de hvad behöfs [det att] ; il n’est pas ~ de le dire (qu’on le dise) det behöfver ej sägas, det behöfs ej att man säger det; pourses personnels ofta för egen räkning.
Bessarabie*, geogr. Bessarabien.
Bessemer, acier ~ [[teknisk term]] bessemerstål,
besson, o-ne*, a. föråldr. tvilling-.
1. bestiaire,antik. en som kämpade med vilddjur.
2. bestiaire,gam. samling af [djur]fabler.
bestial, ~e*, a. [[teknisk term]] djurisk, rå, fä-, nötaktig,
bestialement, adv. djuriskt &c; som ett djur.
bestialité*, djuriskhet &c; [crime de] ~ tidelag.
bestiasse*, F P nöt, fä.
bestiaux, pl. boskap &c s. bétail.
bestiole*, litet djur, kräk; F dumhufvud, dum stackare, liten gås.
bêta, F [gros, grand] ~ dumhufvud, stackare, nöt, dummerjöns. bétail [utan pl.], boskap; husdjur; gros ~ nötboskap (oxar, kor, hästar, åsnor) ; men. (petit) ~ småboskap (får, getter, svin).
1. bête*, s. [oskäligt] djur; boskapskreatur; djur som jagas, villebråd; fig. F dumhufvud, -bom, fårskalle; ett slags kortspel; bet i spel; [[teknisk term]] bergsv. masugnsklot; pråm, båt för sopor och afskräden; les äfv. vilddjuren; ~s à cornes* hornboskap; à laine*, ovines får[boskap] ; ~ à poil svin, getter; de labour arbetsdjur; ~ de somme*, de charge* last-, klöfdjur; ~ de trait dragare; ~s fauves högdjur (hjort, rådjur, älg m. fl.); ~ féroces rofdjur; ag. F une bonne ~ en beF familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
