Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bosquet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bosquet — 83 — bouche
bosquet, [liten] lund, berså, skogspark, småskog, träd-, skogsdunge,
bossage, [[teknisk term]] ark. utskjutande del af sten ell. trä till inhuggning af ornament; [[teknisk term]] rundning af böjdt trä, etc.
bosse*, puckel, knöl, utväxt; kula, bula, svullnad af stöt ell. slag; buckla, upphöjning på hufvudskålen; ojämnhet; sot p. säd; gipsfigur att rita efter; J/ stoppare ; [[militärisk term]] arti11-fyrflaska ; ~ d’embarcation* fånglina; vaisselle* en ~ drifvet silfverkärl; relevé en ~ fristående; ouvrage de ronde ~ fristående skulpturarbete; ouvrage de demihalfupphöjdt arbete; dessiner [d’après] la ~ teckna (rita) efter gips; terrain] plein de mycket ojämn, skroflig, kuperad; il s’est fait une ~ au front han har fått en kula i pannan ; F avoira ~ de ha anlag för; F il a la ~ de la musique han är genommusikalisk; F donner de la ~ fig. gå i fällan, låta narra sig; P se donner une ~ skratta som en galning, gapskratta,
bosselage, [[teknisk term]] utdrifning; drifvet arbete,
bosselé, ~e*,pp. (a.) i drifvet arbete; bottbucklig, sammankrympt,
bosseler, 1:5,tr. [[teknisk term]] utdrifva, pryda med drifvet arbete; tillbtickla.
bosselure*, drifvet arbete; bucklighet.
bosser, 1:1,tr. ~ stoppa, hålla an medelst (pålägga) stoppare.
bossette*, buckla p. seldon,
bossoir, kranbalk, däfvert; l’homme du ~ utkiken vid kranbalken.
bossu, ~e*, a. [s.) puckelryggig [person] ; [[mindre brukligt]] backig; F rire comme un ~ skratta sig fördärfvad, som en galning,
bossuer, 1:1,tr. buckla, göra bucklor i. s. ~ få bucklor,
boston, spelt, boston.
bot. m. F pied ~ [person med] klumpfot,
botanique, a.2 botanisk; s.* botanik, örtkunskap, växtkännedom, -lära.
botaniste, botaniker, botanist, växtkännare. Bot[h]nie*,geogr. le golfe de ~ Botniska viken.
1. botte*, kärfve, knippa, bunt, hög, hop, packe, binge; [[teknisk term]] äfv. ring; [[militärisk term]] faskin; ~ de paille* halmkärfve; ~ de soie* silkesdocka; mettre en bunta ihop, etc. ; skrädd. pièce* dans la ~ misslyckadt, fördärfvadt plagg.
2. botte*, stöfvel; jordklump som fastnar på skodon; ett slags fat; ~ de carrosse ford. fotsteg på vagn; ~ fort. bottfor, sjöstöfvel; coup de ~ spark; mettre ses draga (taga) p. sig stöflarna; F graisser ses ~s göra sig resfär-dig; beställa om sitt hus (lägga sig att dö); F prendreses de sept lieues* taga p. sig sjumilastöflarna, taga riktiga Lunkentus-, sjumilasteg; avoir (mettre) du foin dans ses icke sitta i gräset, förtjäna, sko sig duktigt; à propos de utan anledning; ridk. aller à la rsu sätta sig emot, hugga efter benet; serrer la ~ sätta skänklarna i. 3. botte*,fäktk. stöt, hugg, fäktning; ~ secrète fint; fig. F porter, pousser une ~ à qn göra en viktig invändning, ett oväntadt angrepp emot ngn, g. ngn en otjänst, förtret; gifva ngn ett hugg.
bot.é, pp. s. botter; le Chat ~ Mästerkatten i stö flar.
bottelage, [kärf] bindning, sammanknippning, bindning i knippor, &c1 s. 1 botte.
botteler, 1:5,tr. binda [i knippor &c ~ el botte].
botteleur, hopknippare.
botter, 1:1,tr. förse med stöflar; draga på stöflar; göra stöflar åt. s. ~ draga p. sig stöflarna; F få lerklumpar p. fötterna då man går; il s. botte bien han har fina, välgjorda stöflar.
botterie*, stöfvelmakares verkstad,
bottier, stöfvel(sko)makare.
bottillon, liten knippa.
bottine*, känga; ~ d’étoffe*, de em elle* tygkänga; ~ à lacer snörkänga; ~ à ressorts resårkänga,
bouc, bock, -skinn, -skinnslägel för vin och olja; 0 trissa p. häftyg; bibl. les getterna; ~ émissaire syndabock,
boucage, bot. ~ anis Pimpinella Anisum L. ; ~ mineur, petit ~ Pimpinella saxifraga L. änganis, bockrot etc.
boucan, pörte hos indianer; P [o]väsen, buller, stoj, larm.
boucaner, 1:1,I. tr. röka kött. fisk som indianer; bereda hudar genom rökning. II. itr. jaga vildoxar, bufflar,
boucanier, amerikansk buffeljägare; lång buffelbössa; ford. fribytare,
boucassin, foderparkum.
boucaut, fat, tunna för torra varor.
bouchage, stopp-, korkning &c s. boucher.
boucharde*, [[teknisk term]] marmorborr.
bouche*, mun[håla]; mule; hål, öppning, mynning; hof kök; fig. kost, underhåll; person att föda; de ~ muntligen; [allerf passer] de ~ en ~ från mun till mun; [[mindre brukligt]] flux de ~ svada, talträngdhet, ordflöde, -svall; être ort en ~ fig. säga rent ut; vara fräck; alors onntendit] sortir de s. ~ ces mots dessa ord komma öfver hans läppar; la menace à la ~ med en hotelse p. läpparna; avoir toujours à la ~ ständigt föra p. tungan, på läpparna; avoira ~ amère ([[mindre brukligt]] mauvaise) hafva dålig smak i munnen ; faire bonne ~ lämna god eftersmak; demeurer ~ béante stå och gapa; demeurer ~ close [för]blifva stum; cela lui fait venir l’eau* à la ~ detta kommer det att vattnas i munnen p. h. ; ~ close ([[mindre brukligt]] cousue) tyst [som muren] la déesse aux cents ~s Ryktet ; fermera ~ àqn bringa ngn till tystnad, göra ngn svarslös, tysta ngn; ouvrir la ~ ofta gapa; dire tout ce qui] luiient à la ~ faller h. in; faire la petite ~ spetsa munnen ; peta, vara petig i maten ;
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
