Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - brochet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brochet — 94 — brouiller
brochet, zool. gädda,
brocheton, zool. gäddsnipa.
brochette*, litet [stek]spett, -nål, sticka &c, se broche*; kedja for ordnar; niatspade för unga fåglar; litet stycke villebråd stekt p. spett; élever à la ~ mat. en fågelunge; fig. F sorgfälligt uppföda, klema bort barn.
brocheur, euse*, [[teknisk term]] bokb. bokhäftare, -erska.
brochoir, [[teknisk term]] hofsi. skohammare,
brochure*, [[teknisk term]] bokb. häftning; häfte, broschyr, flyg-, ströskrift.
brocoli [pl. ~], ett slags italiensk kål.
brodequin, knäppkäng[a] ; chausser le ~författa, spela en komedi; ~s pl. ford. tortyrredskap: spanska stöflar.
broder, 1:1,I. tr. brodera, sticka, utsy, kanta [de med] ; fig. F utsmycka, © ; à ~ i sammans.
broder-, t. ex. aiguille* à ~ brodernål ; fil à ~ brodergarn, etc.; ~ au métier sticka,s. i båge; ~ en or brodera med guld. II. itr. brodera Æ£; F skarfva, skära till i växten, måla ut; art de ~ brodering[skonst].
broderie*, broderi, -ande; stickadt arbete; fig. skarfvande ; mus. fioritur ; ~ en (sur) bourrelet ell. en relief klumpsöm; ~ en croix" korsstyngsbroderi; ~ à Vècrevisse* krabbsöm; ~ à jour hålsöm; ~ en languettes* langettsöm ; ~ au pass. schattersöm ; ~ au tambour tambursöm (kedjestyngsbroderi).
brodeur, euse*, broderare, -erska, broderisömmerska, brodör, -ös; F autant pour le ~tro det hvem som vill.
broie*, [[teknisk term]] [hamp-, lin]bråka. broiement ell. broîment, rifning &c s. broyer.
bromate, kem. bromsyradt salt.
brome, kem. brom.
bromé, a, ,kem. brom- ; éther ~ bromnafta.
bromhydrique, a. kem. acide ~ bromvätesyra.
bromique, a. kemibromhaltig; acide ~ bromsyra.
bromure, kem. bromförening ; ~ de potassium bromkalium.
bronchade*, bronchement, snafvande, snubbling.
bronches*, pl. anat. luftrörsgrenar, bronker.
broncher, 1:1,itr. snafva, snubbla, stappla; fig. fela, göra felsteg; une pierre Va fait ~ h. snafvade p. en sten.
bronchique, a.2 anat. bronkitisk.
bronchite*, läk. bronkit (bronchitis), bronkial-, bröst-, lungkatarr,
bronchotomie*, läk. luftrörets öppnande,
bronzage, [[teknisk term]] bronserande, -ing.
bronze, [[teknisk term]] brons[arbete, -figur, -färg, -metall, -medalj, -varor etc.] ; malm (metall), klock-gods; ~ à canon kanonmetall, malm till kanoner ; ~ à cloches* klockmetall, -gods ; ~ doré äkta br.; ~ verni oäkta br.; avoir un cœur de ~ hafva ett [riktigt] stenhjärta; ouvrage coulé en ~ fig. odödligt verk.
bronzé, ~e*, a. bronsfärgad, bronserad.
bronze-imitation, [[teknisk term]] eftergjord, imiterad brons,
bronzer, 1:1,tr. bronsera, sätta bronsfärg på,
brons-, svartfärga skinn; ~ [un canon de fusil gifva blå anlöpning,s. ~ blifva brun; fig. blifva känslolös,
bronzure, kem. ~ d’antimoine bronsspetsglans.
broquart, jäg. årsgammalt rådjur,
broquette*, [[teknisk term]] småspik, nubb.
brossage, borstning.
brosse*, borste; stor pensel af svinborst; hårtofs; à barbe* rakborste; ~ à cheval stöf-, ryktb.; ~ à dents* tandb. ; ~ à manche levang; ~ [à taquer] klappborste; levang; taillé ell. coupé en ~ kortklippt om hår o. skägg; cela s’en v. d’un coup de ~ det går lätt att borsta af; donner un coup de ~ à qn borsta [af] ngn; pl. ljunghed, snår.
brossée*, borstning; ryktning &c s. följ.
brosser, 1:1,I. tr. borsta; rykta; P genom-prygla. II. itr. jäg. gå ell. rida (stryka fram) genom tjockaste skogen; fig. fl. öfver stock och sten.
brosserie*, borstbinderi, borstbindarverkstad, -handtverk, -handel, -varor,
brosseur, borstare.
brossier, borstbindare,
brou, grönt skal på valnöt; äfv. likör däraf,
brouée*, duggregn, dimma,
brouet, kraftsoppa (af mjölk, ägg och socker) ; [noir] svart soppa hos spartanerna,
brouette*, skottkärra; ford. tvåhjuligdragschäs.
brouettée*, en skottkärra full.
brouetter, 1:1,tr. föra (frakta) i skottkärra (ford. i dragschäs).
brouetteur, ford. en som fraktar i dragsöhäs.
brouettier, en som skjuter skottkärra,
brouhaha, F gny, sorl, stoj, bedöfvande buller, rumor såsom yttring af bifall ell. ovilja.
brouillamini, F villervalla, oreda, virrvarr, trassel.
1. brouillard,meteor. [is]dimma, töcken; tjocka, disa (disig luft) ; meteor. ~ sec solrök ; il fait du «u det är dimma; fig. F être ans les vara p. dimman,p. röken.
2. brouillard, a. papier ~ läsk-, sug-, plump-papper ; s. journal, kladd [bok], kontorskladd.
brouillasse*, [[sjöterm]] lätt disa.
brouillasser, 1:1, opers. ~ duggregna,
brouille*, F tvist, osämja af längre varaktighet, se brouillerie*.
brouillé, ~e*, pp. (a.) s. brouiller; des œufs äggröra; F avoir le timbre ha en skruf lös; temps ~ disig, öfverdragen luft; être ~ avec le bon sensara en vildhjärna,
brouillement, F blandning om hvartannat, mischmasch, förvirring, virrvarr, röra.
brouiller, 1:1,tr. blanda huller om buller, om hvart annat, vända upp och ned, röra ihop ; skaka om, grumla; fig. förvirra, -villa, bringa i oordning; göra osams; ställa till ell. [an-] stifta ovänskap, osämja, oenighet, missförstånd, förargelse mellan människor; ~ les cartes* fig. bråka, krångla ; ~ du papier bortplottra papper; ~ une serrure vrida sönder
* feminin. 2 ruaskul. ocli femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. (o) omskrifv. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
