Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - brûlure ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brûlure — 96 — Bude
brûlure*, brännsår, -skada; agr. brand på växter och får.
brumaire, töckenmånad (fr. 22 okt.—21 nov.),
brumal, vinterlig, vinter-,
brume*, [[sjöterm]] mist, tjocka, töcken,
brumeux, euse*, a. ~ mistig, töcknig, dimmig, dimhöljd; temps ~ tjock Inf t.
1. brun, ~e*, I. a. brun[lett]; ag. dyster, skum; ~ rouge rödbrun; ocre* s. brunockra. II. s. brun[lett karl, människa], brunett. Se följ.
2. brun,s. m. brun färg, brunt; ~ clair ljus-brunt; ~ rouge brunockra; d’un ~ grisâtre brungrå; d’un ~ verdâtre brungrön; tirer sur le ~gå i brunt.
brunâtre, a.2 brunaktig.
brune*, s. I. s. 1 brun. II. skymning; sur (à) la ~ i skymningen, i skumrasket, vid inbrytande mörker, då mörkret faller på.
Brunehaut*, hist. Brynhilda.
brunelie*, bot. brunell, skogshumle,
brunet, ~te*, I. a. brunaktig. II. s. brunlett, mörk(t) karl (fruntimmer); brunett,
bruni, pp. (a.) s. följ.; brun, mörk; s. m. 0 guidsm. blankpoleradt ställe,
brunir, 2:1,I. tr. [[teknisk term]] göra brun, brunfärga, -göra, -måla; bryna; glätta, [blank]polera med poierståi; betsa; pierre* à ~ polersten. II. itr. blifva brun. s. ~ blifva brun, blank,
brunissage, [[teknisk term]] brungöring s. brunir; poleradt ställe ; poierståi, -fil.
brunisseur, euse*, [[teknisk term]] polerare, -erska.
brunissoir, poierståi, -ben, -fil, -sten; glättjärn.
brunissure*, [[teknisk term]] färg. brunfärgning ; guidsm. polering [skonst]; polityr; jäg. brunt ställe på hjorthorn.
Brunon, dopn. Bruno.
Brunswick, geogr. Braunschweig,
brusque, a.2 © häftig, tvär, het, hastig till sinnes, grof, barsk, snäsig,s. bourru; oväntad, oförmodad, plötslig; air ~ barskt utseende; réponse* ~ tvärt svar.
brusquembille*, ett siags kortspel,
brusquer, 1:1,tr. tvärt, groft, ohöfligt bemöta ; stöta sig med, stöta för hufvudet; förhasta ell. förifra sig med; hastigt vilja bringa till slut, påskynda, öfveriladt företaga ell. utföra; våldföra; ~ l’aventure* köra hufvudet mot (i) väggen; ~ la fortune hastigt vilja blifva rik; ~ [une place intaga med storm, genom öfverraskning,
brusquerie*, tvärhet &c s. brusque; häftigt, groft bemötande; barskt, stötande väsen; grof, trotsig karaktär; förhastande, -ifrande,
brut, ~e*, I. a. rå, oarbetad, obrukad, oförädlad, oberedd, opolerad, oslipad; ofulländad; fig. rå, obelefvad, ohyfsad, ostädad; oskälig, oförnuftig; acier ~ rå-, smältstål; matière s. råämne; terrain ~ obrukad mark; corps s. oorganiska kroppar; bête* se oskäligt djur; F tjg. c’est une bête s. h. är en ärkedrummel; manières ses ohyfsadt sätt; produit ~ bruttoafkastning; recette* se bruttoinkomst. II. adv. bandi, brutto,
brutal, ~e*, I. a. © rå, grof, vildsint, djurisk,
brutal, ohyfsad, plump. II. s. m. grof, vild-siut människa, grobian.
brutaliser, 1:1,tr. F behandla, bemöta brutalt, på ett hårdt ell. rått sätt, groft, ohöfligt misshandla,
brutalité*, råhet, grofhet i skick, tal och handling, vildsinthet våldsamt lynne; grof, rå, vild handling, brutalitet; djuriskhet, djurisk drift, begär,
brute*, oskäligt djur, kreatur, fä; fig. F fä, nöt. ärkedum människa.
Brutus, hist. Brutus; fig. republikan.
Bruxelles*, geogr. Bryssel.
Bruxellois, ~e*, invånare i Bryssel,
bruxellois, ~e*, a. från Bryssel,
bruyamment, adv. bullersamt, högljudt,
bruyant, ~e*, a. bullersam, högljudd,
brusande, sorlande, susande, stojande, bullrande, larmande; fig. storlåtig, braskande; trompette s. smattrande trumpet,
bruyère*, bot. ljung; ljunghed, -mark, -mo; ~ à quatre faces* klockljung; coq de ~ orre.
bryologie*, läran om mossorna,
bryon, bot. träd-, ekmossa.
bryone*, bot. hundrofva.
bu, ~e*, part. af boire,s. detta!
buanderie*, tvättstuga, -hus, brygghus,
buandier, ière*, tvättare, -erska (tvättgumma, -hustru),
bubale*, zool. hjortantilop.
bube*, läk. blemma.
bubon, läk. svulst,
bubonocèle*, mk. ljumskbråck,
buccal, ~e*, a. anat. som tillhör munnen, mun-,
buccin, zool. trumpetsnäcka; mus. ett siags basun,
buccinateur, anat. kindbensmuskel.
Bucentaure, myt. Bucentaurus ; dogens skepp i Venedig vid förmälningsfesten med hafvet.
Bucéphale, Bucefalus (Alexanders lifhäst); fig. paradhäst; iron. skinkmärr.
Bucbarie*, geogr. Bokariet.
bûche*, vedträ; städkubb, block, klots, klabb; fig. stock, dum människa; mus. hackbräde; sillböjts (holländskt sillfiskarfartyg) ; F [temps de] s pluggtid, stormläsning.
1. bûcher, vedbod, -gård; bål; dresser un ~ uppresa ett bål.
2. bûcher, 1:1,I. tr. grof-, till-, sönderhugga, tillyxa; genomprygla. II. itr. F plugga.
bûcheron, skogs-, vedhuggare.
bûchette*, vedsticka, -pinne.
bûcheur, F en som pluggar, arbetshäst, -myra.
bûchilles*, pl. vedspån.
Buchovine*, geogr. Bukovina.
bucolique, a.2 som angår herdelifvet; poème ~ herdekväde; pastoral,
bucoliques*, pl. herdekväden; F småkram, plock.
Bude*, geogr. Buda ell. Ofen.
* feminin. 2 ruaskul. ocli femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. (o) omskrifv. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
