- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
109

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - caravanier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

caravanier — 109 — carillonnement


caravanier, kameldrifvare, -förare i en karavan,


caravansérail, härberge för karavaner,


caravelle*, [[sjöterm]] turkiskt krigsskepp; portugisiskt fartyg, karavell.


carbatine*, nyss afdragen djurhud,


carbonarisme, hist. karbonarism. carbonaro [pl. carbonari], poiit. karbonaro, -i.


carbonate, kem. kolsyradt salt, karbonat; ~ de plomb kolsyrad bly oxid; ~ de soude* vanl. sodasalt.


carbonaté, ~e*, a. fer ~ hvit järnmalm ; fer ~ lithoïde, fer ~ des houillères* järnlera.


carbone, kem. kol[ämne] ; oxyde de ~ koloxid; sulfure de ~ kolsvafla.


carboné, ~e*, a. kem. kolhaltig, -bunden,


carbonifère, a.2 bassin ~ järnmalmförande kol-flöts.


carbonique, a. kem. kolsyrad; acide ~ kolsyra,


carbonisation*, kolning.


carboniser, 1:1,tr. [för]kola. s. ~ kolas, [för-] kolna.


carbonnade*, kokk. kötts halstring; karbonad, halstradt kött.


carbure, kem. kolbunden kropp,


carburé, ~e*, a. kem. kolbunden.


carcailler, 1:1,itr. slå (om vakteln),


carcan, halsjärn; ett slags halsband,


carcasse*, benrangel (skelett); fågelskrof; [skepps]skrof ; skal, stomme, karkas; fyrv. karkass ; ~ d’une torpille minkasse ; ~ d’une tourelle ~öfverbyggnad p. ett torn.


Carcel, [lampe*] ~ moderatörlampa.


carcinomateux, euse*, a. läk. kräftartad.


carcinome, läk. kräftskada, kräfta,


cardage, [ull]kardning.


cardamine*, bot. ängkrasse,


cardamome, bot. kardemumma,


cardasse*, stor karda, kratsborste.


carde*, karda, häckla, kam; tistelkarda; stjälk på vissa växters blad.


carder, 1:1,tr. karda, kamma (repa); [un matelas repa taglet etc. i.


carderie*, kardningsrum ; kardfabrik.


cardeur, euse*, kardare, ullkammare, -erska.


cardialgie*, läk. hjärtklämning; magkramp.


cardiaque, a.2 (s. m.) anat. hörande till hjärtat; läk. hjärtstyrkande [medel].


1. cardinal, kardinal; namn p. flera röda fåglar; ~-èvêque kardinalbiskop; ~-pr être kardinalpresbyter; ~-diacre kardinaldiakon.


2. cardinal, ~e*, a. hufvudsaklig, förnämst, hufvud- ; les points cardinaux [de fyra hufvud] strecken p. kompassen; les vents cardinaux de fyra hufvudvindarna; gram. adjectif , nombre ~ grundtal.


cardinalat, kardinalsvärdighet,


cardinale*, bot. lobelia.


cardon, bot. kardon [ärtskocka].


cardonnette*, s. chardonnette". Çarélie*,geogr. Karelen.


carême, fastlag, fasta; fastlags-, passions-, fastetid; fastlags-, passionsprèdikningar;/mVe [le] observer le ~[hålla] fasta; rompre [le] ~ bryta fastan; la mi-~ midfastan; le ~ est bas, haut fastlagen infaller tidigt, sent; fig. F face* de ~ utsvultet ansikte; F mettre le ~ bien haut hafva för stora fordringar ; bygga p. en aflägsen framtid ; arriver comme marée* en ~ komma apropå, lägligt, som om man vore efterskickad,


carême-prenant [pl. -s-s], F fettisdag (äfv. de 2 föregående dagarna); fastlagsnarr.


carénage, kölhalning[splats], brobänk.


carence*, jur. brist.


carène*, & köl, undervattenskropp; kölhalning; mettre (abattre) en ~ kölhala.


caréné, ~e*j a. bot. köl(båt)formig.


caréner, 1:2, ~ kölhala.


caressant, ~e*, a. smekande, -sam; inställsam.


caresse*, smekning, ömhetsbevis, -betygelse; faire des ~ à qn s. följ.


caresser, 1:1,tr. smeka, klappa, stryka med handen; fig. omfatta med (betyga sin) ömhet; hysa, nära; smickra, ställa sig in hos,ell. tala vackert med; leka med; ~ une chimère invagga sig i en inbillning; ~ [un ouvrage med kärlek arbeta på; ~ la vanité de qn smickra ngns fåfänga.


1. caret,zool. en art sköldpadda.


2. caret, [[teknisk term]] repslagarhjul ; ~ rulle som begagnas vid tillverkning af kabelgarn ; fil de ~ kabel-gam.


carex, bot. starr.


cargaison*, [skepps]last, -laddning,


cargue*, [[sjöterm]] gigtåg, gårding; bouline* nock-gårding; ~-fond buk-, dämpgårding;/awsse a. slabbgårding.


carguer, 1:1,tr. giga, gårda; itr. kränga,


cariatide*, ark. kariatid (pelare i form af människofigur),


caribou, zool. kanadisk ren.


caricature*, karikatyr [teckning, -målning], vrångbild; ibl. öfverdrift,


caricaturer, 1:1,tr. karikera, rita karikatyrer; förlöjliga, göra löjlig,


caricaturiste, karikatyrtecknare, -målare,


carie*, benröta; agr. brand, sot; braka i järn.


Carie*, geogr. Karien.


carié, ~e*, a. k arierad, maskstungen, -äten, anfrätt, mnrken,ibl. rutten: om sad.- sotig.


Carien, ~ne*, folkn. karier, -iska.


carien, ~ne*, a. kar i sk.


carier, 1:1,tr. anfräta, röta, åstadkomma röta på. s. ~ angripas af röta, rötas, murkna; om säd: blifva sotisc.


carillon, klockspel[sklang, -stycke]; klockringning; pinglande; fig. larm, bråk, stoj, oväsen; [[teknisk term]] fer ~ knippjärn; sonner le ~spela p. klockspel; montre" à ~ spelur; eg. F à double (triple) ~ med glans, med pukor och trumpeter,


carillonnement, pinglande &c s. följ.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterra. [[militärisk term]] militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free