Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - chevalier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chevalier — 130 — chicaner
[bro-, såg-, timmer]bockj [bälg-, faskin-, hyfvel]bänk, [drillborrs]ställning; ark. äfv. stötta, sträfva; pont de bockbrygga..
chevalier, riddare äfv. fig.,t. ex. ~ d’industrie* industririddare,
chevalière*, sigillring.
chevaline*, a. bäst-; 0; bête* ~ hästkreatur; la population ~ [de la France tillgången på hästar; la race äfv. hästarna,
cheval-vapeur [pl. chevaux-vapeur], [[teknisk term]] hästkraft,
chevance*, gam. förmögenhet,
chevanne*, zool. id = iaus.
chevauchée*, ämbetsresa till häst; ridt, ridtur,
chevaucher, 1:1,itr. a) gam. rida; sitta grensle [sur öfver]; b) [[teknisk term]] ligga öfver hvart annat; boktr, vara sned; ~ beknipa; ~ court (long) rida med korta (långa) stigbyglar, chevau[x]-légers,pl. [[militärisk term]] lått kavalleri,
chevecier, © kyrkovärd.
chevelu, ~e*, I. a. långhårig; comète] med strålsvans; cuir ~ hufvudsvål; racine ~e trådig rot. II. s. m. rottråd,
chevelure*, [hufvud]hår; hårväxt; en komets strålsvans; löfverk; rottrådar,
chevet, hufvudgärd, -kudde; ställe bakom högaltaret; fig. c’est so??] épée* de ~ högra hand; trogne följeslagare; käpphäst; älsklingsbok, -läsning etc.; F il a trouvé ela sous son ~ h. har drömt det.
chevêtre, ark. växel-, bärbjälke; kir. förband för undre käken,
cheveu, hår[strå] p. människohufvud ; d’ébène kol(korp)svart hår; fau. postiches löshår; faire ses kamma sig; avoir les ~x blonds ha ljust hår; s’arracher les de douleur* af sorg slita håret af sig; porter les ~x courts ha kortklippt hår; porter ses nyttja eget hår; elle était coiffée en ~x h. hade bart hår, ingenting p. håret; fig. cela fait dresser les [à la tête] detta kommer håren att resa sig; F fendre un ~ en quatre vara hårklyfvare, vara framme med sitt hårklyfveri; F s. prendre aux komma (vara) i lufven p. hvarandra (luf-vas) ; prendre l’occasion* aux ~x taga tillfället i akt, begagna t.; tirer qn par les lugga ngn, draga ngn i håret (hårdraga) ; F tiré par les krystad (hårdragen), [upp] skruf vad; ne tenir qu’à un hänga på ett hår; il ne s’en faut que de l’épaisseur* d’un cv det fattas blott en hårsmån, -bredd; s’il pass. d’un ~ om det går en hårsmån öfver.
chevillage, [[sjöterm]] [[teknisk term]] förbultning.
cheville*, [[teknisk term]] [trä-, järn]nagel, [järn-, jag]bult, spik; stift, plugg, sprint, pinne; skruf på musikinstrument; fig. fyllnad[sord, -Srim] ; ~ du pied fotknöl; [[teknisk term]] ~ ouvrière hjärt-, slutbult; fig. [hufvud] driffjäder; fig. ne pasller à la nsj du pied de qn vara ngn mycket underlägsen; être ewv» i kortspel: sitta i mellanhand.
chevillé, pp. (a.) [fast]naglad &c s. följ. ; bot. pluggformig; jäg. taggig, tandig; & ~ en cuivre kopparfast; ridk. cheval] ~ stelbent; fig. avoir l’âme »ve dans le corps vara seglifvad.
cheviller, 1:1,tr. [[teknisk term]] fästa med bult, nagel &c se cheville*; för-, hopnagla, -bulta, bulta fast; ~ des vers fylla vers med onödiga ord för rimmets eller stafmåttets skull.
chèvre*, get; [[teknisk term]] häftyg, krän; vindspel; sågbock; artill. sax för kanoners lyftning; fig. ï prendre la ~ bli förargad öfver småsaker,
chevreau, killing.
chèvrefeuille, bot. getblad, kaprifolium; ~ des bois svensk k.
chèvre-pied [pl. chèvre-pieds ©, a. m. bockfotad.
1. chevrette*,zool. råget; hind; [[mindre brukligt]] räka (vanl. crevette*).
2. chevrette*, [[teknisk term]] @ järngaller (mindre an chenet, se detta); häftvg.
chevreuil, zool. råbock, -djur.
chevrier, ière*, getherde, -inna.
chevrillard, rå[djurs]kalf.
chevron, [tak]sparre; [[militärisk term]] [gradbetecknings]sp.
chevronné, ~e*, a. försedd med taksparrar.
chevrotant, ~e*, a. om rösten: darrande,
chevrotement, darrning p. rösten; bockdrill,
chevroter, 1:1,itr. darra p. rösten,
chevrotin, [garfvadt] killingskinn.
chevrotine*, [rådjurs]hagel,
chez, prep. [hemma] hos; bland; till ngns bostad; de ~ moi hemifrån; de ~ lui äfv. frånh., hans hem ; de ~ ton ami från din vän ; hors de soi borta, utomhus, utom sitt hem ; le chemin] de ~ soi hemåt; il l’a fait venir ~ lui h. kallade, inbjöd h. till sig; fais (ell. soisci) comme [si tu étais] ~ toi gör dig (var) hemmastadd, var som om du vore hemma; ici je m. sens [comme] ~ moi här känner jag mig som hemma, i mitt element (ässe); en face* de ~ nous midt emot oss (vårt hus, där v. bo); ~-moi, toi, ~-soi, lui etc. brukas som s. m. [eget] hem (hushåll); j’ai mon fy-nation* -rnoi äfv. jag har ett hem.
chiasse*, smuts; [[teknisk term]] slagg; fig. P strunt; drägg.
chibouque*, turkisk pipa med långt träskaft,
chic, s. (a. oböji.) F P »stil»; -ig, -full; avoir du ~ vara stilfull, »stilig»; il a le ~pour cela h. har tagen i sig.
chicane*, advokatyr, -knep ; lagvrängning; [advokatorisk] spetsfundighet; knep, svepskäl; gens de ~ folk som lefver p. processer; esprit de ~ fallenhet för advokatyr; chercher ~ à qn söka gräl med, ställa till krångel för ngn; faire cent ~ à qn äfv. oupphörligen finna fel hos, trakassera ngn; guerre* de ~ guerillakrig,
chicaner, 1:1,I. tr. processa, söka process, gräl etc. med ; träta med ngn utan skäl ; gräla på ngn onödigtvis för småsaker; utan grund
* feminin. 2 maakul. och femin. (Q pl. lika. (n) närmast naotsv. (o) ouiskrlfves. (7) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
