Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - chicanerie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chicanerie — 131 — chirurgical
häckla (kritisera) ; förtreta ; cela m. chicane det förtretar, retar mig; cet homme me chicane ibl. jag kan ej tåla den karlen; ~pour un mot hänga upp sig p. ett ord ; ~ qn sur des vétilles* hacka p. ngn; [[militärisk term]] ~ Ue terrain fofc för fot försvara; jur. ~ s. vie försvara sig skickligt; ~ ~ le vent knipa tätt till vinden. II. itr. advocera; bruka advokatknep, uppträda som brännvinsadvokat; gräla; ~ au jeu gräla, krångla i spel; ~ sur lesots (termes) rida p. ord; ~ sur tout hacka p. allt, finna fel i allt.
chicanerie*, F advokatyr, advokatknep, -ränker, krångel, spetsfundighet,
chicaneur, euse*, s. (a.) [esprit] ~ krångel-, process-, grälmakare, ...erska.
chicanier, ière*,s. (a.) grälsjuk människa, se föreg. ; äfv. ordryttare,
chiche, a.2 © snål, njugg, nidsk, karg [de på] ; dålig, klen, usel; ~ de [ses] paroles* fåordig, ordkar g; pois ~ kikärt (kaffeärt),
chicon, bot. romersk laktuk.
chicoracées*, s. {a.) pl. [plantés*] ~ fibleväxter.
chicorée*, bot. vägvårda (cikoria),
chicot, trädstubbe; trästicka; kvistknöl; F P tandskärfva.
chicoter, 1:1,itr. F P gräla om lappri,
chicotin, aloe-, kolokvintsaft; amer comme ~ förfärligt bitter (besk),
chien, hund; [[militärisk term]] hane p. gevärslås ; jeune ~ äfv. valp; ~ d’attache*, ~ de basse-cour* bandhund, gårdvar[d] ; F i alla följ. uttr. ~ marinen, de mer* sälhund, stenkobb ; fig. quel ~ de poète hvilken usel poet. métier d. de métier hundgöra, -syssla ; ~ de temps hundväder; faire le ~ couchant krypa; rompre les kalla hundarna tillbaka från ett spår; fig. tvärt afbryta ett samtal; leurs ne chassent pas ensemble de förlikas ej, draga ej jämnt; jeter s. langue (donner s. part) aux nus afstå [ifrån ngt], ge sig; avoir bien des ~s à fouetter ha mycket att blåsa på, bestyra med (stå i); entre le et le loup i skumrasket; s. battre, chat etc.
chiendent, bot. kvickrot, -hvete,
chienne*, hynda.
chiennée*, kull af hundvalpar,
chienner, 1:1,itr. valpa.
chiffe*, lump, dåligt tyg; F il est mou comme ~ han är en mes.
chiffon, trasa, lump, lapp, palta; fig. i sht pl. bjäfs, grannlåt (skräp), lapprisak; ~ de papier [skrynklig, smutsig] papperslapp; F causer ~s tala om kläder o. d.
chiffonne*, a. trädg. branche* ~ vattenkvist,
chiffonner, 1:1,tr. [till]skrynkla; bringa i oordning, illa tilltyga, fara illa med ngns dräkt; ibl. stå och plocka på; ibl. göra små handarbeten ; fig. F förtreta, förarga, oroa; F petite mine chiffonnée © näpet utseende. 1. chiffonnier, ière*, lumpsamlare, -erska. 2. chiffonnier ell. chiffonnière*, © sybord; [secrétaire] ~ chiffonnier,
chiffre, siffra (nummer); chiffer [tecken, -skrift]; namnchiffer, monogram; bomärke; belopp, [total]summa; [[teknisk term]] sifferpuns; écrire] en ~ med siffror; en connus med vanlig skrift etc.; écrire] en ~ med chifferskrift; la clef du ~ klaven till chifferskrift; quel en est le ~hur hög är siffran, hur mycket belöper det sig till? F c’est un zéro en ~ h. är en riktig nolla.
Chiffrer, 1:1,tr. (itr.) skrifva (räkna med) siffror; [be]räkna med pennan; uttrycka i tal; skrifva med chiffer [te eken] ; [[mindre brukligt]] numrera; mus. besiffra; [[mindre brukligt]] ~ les pages* paginera; en écriture chiffrée med chifferskrift ; avec musique chiffrée med melodier i sifferskrift ; papier] chiffré med monogram,s. ~ betecknas med siffror; s. par gå [upp] till.
chiffreur, euse*, sifferkarl, räknemästare; -karl.
chignon, nacke; »chignon».
Chili, geogr. Chile.
Chilien, ~ne*, folkn. chilen, -iska.
chilien, ~ne*, a. chilensk.
Chimère*, myt. Chimæra.
chimère*, chimär, inbillning[efoster], griller, drömbild, fantasi, hjärnspöke; c’est là sa ~ ofta det är hans käpphäst,
chimérique, a.2 chimärisk, inbillad, ogrundad,
chimie*, kem.. chimique, a 2 © kemisk,
chimiste, kemist,
chimpanzé, zool. chimpans.
china, bot. kinarot, -bark.
chinchilla, zool. chinchilla.
Chine*, geogr. Kina.
chiner, 1:1,tr. [[teknisk term]] göra flammig om tyg.
Chinois, ~e*, folkn. kines, -iska.
Chinois, ~e*, a. kinesisk; s. m. -a [språket]; besynnerlig karl; grön pomerans inlagd i brännvin.
Chinoiserie*, små kinesiska konstsaker; fig. besynnerlighet, dumhet, lumpenhet.
Chio, geogr. Kios.
chiourme*, ford. samtliga galerslafvar p. en galer.
Chiper, 1:1,tr. F lägga sig till [med], strala; i skoispr. knycka, hugga,
chipeur, euse*, i skoispr. snattare, -erska, ©.
chipie*, F kinkblåsa; petite ~ fröken näspärla; näbbgädda, nippertippa.
chipoter, 1:1,itr. F söla, knåpa,
chipotier, ière*, F sölkorf, © s. föreg,
chique*, tobaksbuss, tuggbuss; ibl. kula.
chiquenaude*, [näs]knäpp.
chiquer, 1:1,itr. (tr.) F tugga [tobak],
chiquet, i uttr. ~ à ~ bit-, plockvis, så småningom, i små poster,
chiragre, I. a) s.* handgikt; b) s.2 handgiktspatient. II. a.2 som har handgikt.
chirologie*, fingerspråk,
chiromancie*, konsten att spå i händerna,
chiromancien, ~ne*, en som spår i händerna,
chirurgical, ~e*, a. kirurgisk.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
