Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - cordage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cordage — 164 — Cornouailles
cordage, tåg[virke]; ända; ~ refait omslaget tågvirke; ~ de rebut uppslagsgods.
corde*, rep, tåg, lina, streck, snöre; ~ ända; [båg]sträng; galgstraff; mus. sträng; geom. körda; [[teknisk term]] tråd i tyg; gam. famn [mått]; ~ à nœuds knutigt rep ; de gibet, ~ de pendu galgrep; trait de ~ draglina; bois de ~ famn ved; mus. les ~s élevées det högre registret, de höga tonerna; vocales stämband; la sensible svaga sidan, ömtåliga punkten etc.; F touchera ~ sensible ibl. slå an de ömma tonerna; F s. mettrea ~ au cou fig. störta sig i fördärfvet ; gens de sac et de ~ galgfåglar; F il ne vaut pasa ~ pour le pendre h. ar ej värd ett skott krut ; usé jusqu’à la luggsliten, utnött äfv. fig. F; il a plus d’une ~ à son arc fig. ofta h. hittar alltid p. utvägar,
cordeau, [krit-, mät]snöre; aligner, tirer au ~ uppdraga efter snöre; tiré au ~ snörrät,
cordeler, 1:5,tr. sno. cordelette*, litet snöre,
cordelier, franciskan[ermunk], gråmunk; aller sur la mule (la haquenée) des åka med apostlahästarna; F gris comme un ~ full som en kaja.
cordelière*, franciskan[er] nunna; snöre, halsband, kordong; ark. vriden list.
cordelle*, [[sjöterm]] träcktåg. -lina; haler à la ~ träcka fartyg,
corder, 1:1,tr. sno till rep, dreja; slå om med rep; ~ du bois mäta upp ved med famn-mått, famna ved.
corderie*, repslagarbana, -eri.
cordial, ~e*, a. (s. m.) © hjärtstärkande, -styrkande [droppar] ; fig. hjärtlig, innerlig,
cordialité*, hjärtlig-, innerlighet,
cordier, repslagare; [pêcheur] ~ långrepsfi-skare.
cordiforme, a.2 bot. hjärtlik, -formig.
Cordillères*, les~ Cordillererna(Anderna),
cordon, sträng (kardel) i reP; snöre, snodd, kordong, band, rem; kommendörsband; [[militärisk term]] kordong; [[teknisk term]] kant, rand, list, ring; myntv. randskrift; ark. murband, krans; s. bourse* ; corde* à trois tretvinnadt tåg; [[militärisk term]] art’U-tire-feu fyrsträng; F ~ bleu kokfru, skicklig kokerska; ~ sanitaire sundhets-kordong; [[teknisk term]] boktr. rouleau, tringle* des bandvals, -stång; tirer le ~dra p. [rynketc.]bandet, snöret; äfv. öppna porten; le s’il vous plaît © var god och öppna!
cordonner, 1:1,tr. sno, tvinna; ombinda med snodd; [[teknisk term]] myntv. randa,
cordonnerie*, skomakaryrke, -eri (-verkstad); skoarbete; skobod.
cordonnet, litet snöre, smalt band; knapphålssilke; dragband; myntv. rand [skrift],
cordonnier, ière*, skomakare, -hustru; ~ pour hommes manssk.; ~ pour femmes* damsk.
cordouan, ~e*, a. gam. från Cordova; s. m. karduan.
cordouanier, karduansmakare.
Cordoue*, geogr. Cordova.
Corée*, geogr. Korea.
corégence*, medregentskap.
coreligionnaire, s.2 trosförvant, -broder, -syster.
coriace, a.2 seg som läder, hård, läderartad; fig. girig, snål, nidsk.
coriacé, ~e*, a. [[mindre brukligt]] läderartad,
coriandre*, bot. koriander,
corindon, miner. korund [hyalin genomskinlig],
Corinne*, dopn. Korinna.
Corinthe*, geogr. Korint.
Corinthien, ~ne*, folkn. korintier, -iska.
corinthien, ~ne, | update a. korintisk.
Coriolan, hist. Koriolanus.
corme*, rönnbär,
cormier, rönnbärsträd.
cormoran, zool. skärf; ~ nigaud toppskarf.
cornac, elefantdrifvare, -förare ; eg. lofprisare,
cornage, veter. flåsning (flämtning).
cornaline*, miner. karneol, -iol.
corne*, [nöt-, hjort-, vall-, dry ekes-, sko]horn; på häst, åsna etc.: hof ; p. insekter : trefvare, Spröt, tentakel; kant, spets, snibb; F hundöra i bok; ~ gaffel; bêtes* à hornboskap ; chapeau à [Êroî’s] trekantig hatt ; [[militärisk term]] ouvrage à ~ hornverk; F faire les à qn skämma ut ngn; montrer les sticka ut sina horn; fig. F visa tänderna, sätta sig till motvärn; le taureau] lui donne (le frappe) de la ~ stångar h.; être blessé d’un coup de ~ blifva stångad; prendre le taureau par les fig. F gå saken inpå lifvet, gå rakt p. saken,
corné, ~e*, a. hornartad, -ig, -färgad,
cornée*, anat. hornhinna i ögat.
cornéenne*, geol. hornsten.
corneille*, kråka; F bayer aux stå och gapa.
Corneille, hist. Kornelius; skalden Corneille,
Cornélie*, hist. Kornelia.
cornemuse*, säckpipa.
corner, 1:1,I. itr. blåsa i horn ell. lur, tuta; susa för öronen [à qn p. ngn]; F les oreilles* te cornent du fattar, hör orätt. II. tr. utbasuna, -sprida,
cornet, litet horn; hornblåsare; strut äfv. af bakverk; ~ [acoustique] [hör]lur, litet språkrör; ~ à bouquin ell. de brume* ~ mistlur; xv [d’encre*] bläckhorn; ~ à piston mus. kornett[o].
cornette, s. mössa, hufva; & standert; [[militärisk term]] for<i. [skvadron]standar; s. m. [[militärisk term]] ford. kornett,
corneur, s. F hornblåsare, tutare ; a. flämtande,
corniche*, ark. karnis, [krans]gesims (taklist), [gardin]kornisch.
cornichon, litet horn; ättiksgurka; P F tölp, dumbom.
cornier, ère*, a. hörn-; s. takränna i hörnet af ett tak; pl. [[teknisk term]] hörnbeslag; vinkel-, hörnjärn.
cornillas, kråkunge,
corniste, kornettblåsare.
Cornouailles*, geogr. Cornwall. * feminiu. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. © närmast motsv. © omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
