- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
166

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - corroi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oorroi — 166 — côte


corroi, garfning, läderberedning; ~ patentsmörja för okopprade skrof; täppande byggnad mot eld i kolgrufvor.


corroirie*, garfveri.


corrompre, 4:1,tr. fördärfva, -skämma; förorsaka förskämning ell. förruttnelse p. (i); fig. muta, besticka; försämra, -falska, -vända, -vränga, -tyda, -leda, -föra, -störa; s. laisser ~ låta besticka sig, taga mutor,s. ~ fördärfvas &c; ruttna, blifva [för]skämd, taga skada.


corrompu, ~e*, pp. (a.) skämd, fördärfvad &c se föreg. ; äfv. oärlig, lastbar; vrång; suédois ~ bruten, rådbråkad svenska,


corrosif, ive*, a. frätande; s. m. frät-, etsmedel.


corrosion*, frätning, inetsning.


corroyage, [[teknisk term]] garfning; vällning, puddling,


corroyer, 1:17,tr. [[teknisk term]] garfva äfv. metan., bereda läder; älta lera; [öfver] välla, puddla ståi; ~ bestryka med patentsmörja; acier corroyé garfstål.


corroyeur, [[teknisk term]] garfvare.


corrozo, [[teknisk term]] bouton de ~ stennötsknapp.


corrugation*, [[teknisk term]] korrugering,


corruger, 1:10,tr. korrugera,


corrupteur, trice*, 5. (a.) fördärfvare, -ande &c se corrompre.


corruptibiiité*,fördärfbarliett &c se corrompre [[omskrifves]].


corruptible, a.2 förruttnelig; förgänglig; för-därfbar &c © ; som kan mutas (tager mutor) &c s. corrompre.


corruption*, förskämning &c s. corrompre; förruttnelse; ruttenhet äfv. fig.,ngt ruttet; sede-fördärf, korruption; förförelse [m edel] ; mutande; ibl. rådbråkning; atmosphère* de ~ fig. förskämd luft.


cors, pl. grenar p. hjorthorn,


corsage, [klädnings]lif (växt) ; lifstycke.


corsaire, korsar, kapare, sjöröfvare; kaparefartyg; fig. F blodsugare, skinnare.


Corse*, geogr. Korsika.


corsé, ~e*, a. F tjock, tät, fast, stadig, styf, stark.


corselet, bröstharnesk; zool. sköld,


corset, snörlif, korsett,


corsetier, ière*, korsettmakare, -erska.


cortège, [heders]följe, svit, tåg, procession; sällskap, hop; aller en faire ~ tåga i procession,följ. med i sviten ; faire ~ à qn äfv. utgöra ngns vakt.


cortès*, pl. poiit. cortes.


cortical, ~e*, a. bot. barkaktig, bark-,


coruscation*, blänkande, -ning, blixtrande, glimmande, skimmer,


corvéable, a.2 dagsverksskyldig; s. m. -karl, -bonde, -torpare.


corvée*, dagsverke; ~ piket[tjänst], arbete i tjänsten; [[militärisk term]] äfV- handräckning; homme de ~ handräckningsman; être de ~ vara på h., vara [på] ell. hafva piket,


corvette*, [[sjöterm]] korvett.


corybante, antik. gr. o. rom. korybant (Cybeles präst),


corymbe, bot. blomkvast.


corymbifère, a.2 (s.*) bot. blomkvastbärande; ous* pl. Corymbiferæ.


coryphée, antik. koranförare; fig. koryfé, ledare, anförare [de för],


coryza, läk. snufva.


Cosaque, folkn. kosack, cosaque*, kosackdans.


cosécante*, matern, kosekant.


cosinus, geom. kosinus.


Cosme, hist. Kosmus, Cosimo.


cosmétique, a.2 kosmetisk, förskönande hyn; s. m. skönhetsmedel, kosmetik; s.* hudför-sköningskonst.


cosmique, a.2 kosmisk, hörande till världsalltet, världs-; om stjärnor: som går upp och ned med solen.


cosmogonie*, kosmogoni (skapelselära),


cosmogonique, a.2 kosmogonisk, rörande världens ursprung,


cosmographe, världsbeskrifvare.


cosmographie*, världsbeskrifning, kosmografi,


cosmographique, a.2 kosmografisk.


cosmologie*, kosmologi,


cosmologique, a.2 kosmologisk,


cosmopolite, 5. (a.2) kosmopolit[isk] (världsborgare).


cosmopolitisme, kosmopolitiska principer etc.


cosse*, [frukt-, frö]skida, balja; [[sjöterm]] kaus.


cosser, 1:1,itr. stångas, stötas med horn.


1. cosson, ett slags skalbagge (Cossus).


2. cosson, agr. skott p. vinrankan. CO&cU,~e*, a. tjockskalig om Skidfrukter; F P välmående, tät (rik, förmögen),


costal, ~e*, a. anat. refbens-. COStume, [kläde]dräkt, klädnad, -sel; kostym, -ering; litter. o. konst »tidskostyms ; [grand] ~ stats-, ämbetsdräkt; ~ de chevalriddräkt,


costumé, ~e*, pp. (a.) s. följ.; bal ~ kostymbal.


costumer, 1:1,tr. kostymera, kläda [ut] [en till],s. ~ kläda [ut sig, en till, som],


costumier, ière*, kostymskräddare, -sömmerska, -handlare; kostymör.


cotangente*, matem. kotangent.


COte*, siffra; litter. (t. ex. sous la ~ A under litt. A.); höjdmått; kvot, andel; debetsedel.


Côte*, refben; [hafs]kust; sida; back-, bergsluttning, ås, backe; bot. kant, åder i blad; £5 staf i korg etc. ; ark. reffelbalk ; ~ à ~ sida vid sida, i bredd; bredvid hvarandra: au bas de la ~ nedanför backen &c; à mi midt i ell. halfvägs uppför backen; F briser, rompre les à qn slå armar och ben af ngn, slå ngn sönder och samman (fördärfvad); F serrer les à qn mörbulta, hårdt ansätta ngn; rire à s. tenir les storskratta, skr. s. att man hoppar; nous sommes tous dea ~ d’Adam v. härstamma alla från Adam; ~ être sur (à) la ~ stå, vara på land (strandad) ; faire stranda, kastas på land; la Côte d’Or geogr. Guldkusten. * feminin. " maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (© närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. (V) adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free